För den ena är det ett nästintill livslångt mål som uppnåtts. För den andra är det en enorm besvikelse.

Styrelsen och oppositionen må ofta vara av olika åsikt – men sällan är det så tydligt som i frågan om samebyarnas interna organisering.

– Jakt och fiskesamerna har jobbat för det här i 30 år så det känns ju väldigt skönt och nästintill lite overkligt, säger en nöjd Håkan Jonsson.

Samebyarna kritiska

Förslaget innebär att Sametinget nu föreslår att alla samer ska ha rätt att tillhöra en sameby. Blir det verklighet så får samebyarna fortsatt besluta om medlemskap – men om den sökande blir nekad inträde så kan samebyns beslut överklagas till Sametinget.

Det är ett beslut som oppositionen, SSR och samebyarna är starkt kritiska mot. Inom samebyarna finns en oro om att renskötarna nu riskerar bli en minoritet även på hemmaplan – och får ännu svårare att försvara näringen.

Håkan Jonsson: ”Äntligen”

”Detta går emot urfolksrätten och tar samebyarna mer än femtio år tillbaka till en tid då samer inte ansågs kunna bestämma över sina egna angelägenheter”, skriver oppositionspartierna Samelandspartiet, Guovssonásti och Min Geaidnu i sin reservation.

– Jag är oerhört besviken i dag, säger Marita Stinnerbom, ordförande för Guovssonásti.

För andra är, däribland styrelseordföranden Håkan Jonsson, är det tvärtom.

– Äntligen har Sametinget tagit ett steg i rätt riktning att det blir en förändring, säger han.

Han beskriver 1971 års rennäringslag som diskriminerande och lyfter fram alla som av hävd har rätt till jakt och fiske men som inte tillhör samebyar i dag.

Kritik mot styrelsen

Samtidigt fortsätter kritiken mot styrelsen – som bordlade ärendet på plenum i Åre men ändå skickade in förslaget till regeringen.

– Hur kan ni försvara det här inför det samiska folket, ert agerande betyder att ni gör vad ni vill och ingen kan göra något åt det, sa Marianne Gråik, partiledare Samelandspartiet, i talarstolen.