Arkivbild från november 2017 då norska myndighetern slaktade ett stort antal vildredan efter utbrottet av CWD. Foto: Marit Hommedal/TT

Ny forskning ska rädda renen från dödliga sjukdomen

Publicerad

CWD hotar vildren och renskötseln i Norge.

Ett nytt forskningsprojekt ger nu dock hopp.

– Vi hoppas att det kommer att öka resistensen mot sjukdomen avsevärt, säger forskaren Michael Andreas Tranulis till NRK Sápmi.

Första gången CWD, avmagringssjuka, påvisades i Europa var på vildren i Norge 2016. Sjukdomen som drabbar hjärnan är dödlig och extremt utmanande att utrota. Och det finns inga behandlingar eller vaccin som kan bromsa utvecklingen hos djur som smittas.

Men nu ger ett nytt forskningsprojekt i Norge lite hopp där avel från djur med resistenta gener kan rädda renarna.

Projektet finansieras av Norges forskningsråd och leds av Michael Andreas Tranulis, professor, vid NMBU Veterinärhögskola.

– Det här projektet kommer att pågå i fyra år och vi hoppas att det kommer att öka resistensen mot sjukdomen avsevärt bland tamrenar i södra Norge, säger Tranulis till NRK Sápmi.

Lärde sig efter utbrottet

Han berättar att de redan vet en hel del om genetiken som styr CWD och att utbrottet 2016 där 2 200 vildrenar skulle avlivas gav många svar på vilka djur som är mest känsliga.

– Syftet med projektet är att få bort dem från avel i tamrenskötseln, så att de successivt får ökad motståndskraft i sina hjordar. Detta kommer i sin tur att minska risken för att sjukdomen sprids i Norge för det är en sjukdom som vi är väldigt rädda för.

– Att bekämpa den här sjukdomen och minska risken för spridning, det är något som måste prioriteras högt. Och det är vad det här projektet handlar om, säger han.

Oro hos renskötare

Flera renskötare är oroliga över att drabbas av den dödliga sjukdomen.

– Om det händer är det en fullständig katastrof. Det är en fruktansvärd sjukdom och det är hundra procents dödlighet hos de djur som har utvecklat det, säger Dag Inge Bakke, ordförande i Vågå Tamreinlag.

Men man är positiva till forskningsprojektet och att frågan tas på stort allvar.

 – CWD är en sjukdom som ingen vill ha. Vi har fått ett visst hopp om att det är möjligt att hjälpa till att skydda sig själv genom genetisk forskning. Det är något vi välkomnar och vill vara en del av, as av sjukdomen är stor, säger han.

FAKTA OM AVMAGRINGSSJUKA (CWD)

Smittsam variant av avmagringssjuka, även kallad klassisk CWD (Chronic Wasting Disease), påvisades för första gången i USA på 1960-talet och har sedan dess fått omfattande spridning och negativ påverkan på hjortpopulationer i USA och Kanada.

Första fallet av klassisk CWD i Europa påvisades på vildren i Norge 2016, där hela den drabbade flocken har avlivats för att undvika att sjukdomen sprids.

Att smittsamheten kan variera mellan olika varianter av CWD beror på att smittämnet, prioner, är ett av kroppens egna proteiner som har ändrat form. När ett djur får i sig prioner (från ett annat djur) fungerar de som en mall för de normala proteinerna som då också börjar ändra form.

Men processen att kroppens egna proteiner ändrar form verkar hos äldre djur också kunna starta utan att djuren har smittats av prioner från ett annat djur, så kallad spontan, eller atypisk variant.

CWD har hittills bara påvisats naturligt hos hjortdjur. Risken för spridning till människa bedöms som mycket låg, men kan inte helt uteslutas.

Källa: Jordbruksverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.