Hur ska vi ha råd med klimatomställningen? Det är en av de vanligaste invändningarna från klimatskeptiker och de som vill behålla status quo, kanske påhejade av oljeindustrin. Och frågan om vem ska betala för de fattiga ländernas anpassning är den ömmaste frågan i de internationella klimatförhandlingarna. Det populistiska svaret är enkelt: oljedustrin. När oljepriset nu når nivåer som inte sett på åtta år sticker vinsterna iväg och når nygamla höjder. De tio största har tjänat 1500 miljarder kronor under årets första tre månader enligt SVT:s sammanställning.
Det är mer än vad som lovats i klimatbistånd till utvecklingsländer. Löftet om 100 miljarder dollar om året är en evig källa till ilska och misstro som det kommer att ta mer än 12 år att nå när de rika länderna har vägrat att öppna plånboken.
Om oljebolagen behåller samma vinstnivåer under resten av året kommer alltså de samlade vinsterna (inte omsättning) att vara större än hela Sveriges ekonomi.
Oljan på topp
Den som trodde att klimatkrisen fått stopp på pumpandet nyktrar till efter en snabb blick på oljeproduktionen. Att oljans andel i den globala energiförsörjningen minskat de senaste 25 åren från 40 till 30 procent löser inte problemet. För produktionen går stadigt uppåt, år efter år, undantaget pandemiåret 2020. I år väntas den närma sig toppnivåer, trots ekonomisk inbromsning på grund av krig och uppblossande pandemi. Och det ger klirr i kassan.
Och oljebolagen fortsätter att satsa mångmiljardbelopp på nya oljekällor. Tidningen The Guardian publicerade nyligen en sammanställning som visar på chockerande summor. De närmaste 10 åren planerar de 12 största bolagen att satsa över 100 miljoner dollar om dagen på nästan 200 nya stora projekt. Det skulle leda till ytterligare en miljard ton koldioxid. FN:s klimatpanel och många andra konstaterar att nyinvesteringar låser in världen i infrastruktur för årtionden framöver och gör klimatmålen omöjliga att nå.
Krav på extra vinstskatter
Pengarna kommer från vanligt folk. Rekordhöga priser på macken ger cash som går rakt ner i oljebolagens fickor. Statliga subventioner bidrar också med tusentals miljarder varje år. En del kommer tillbaka som skatter men en betydande del av vinsterna går till aktieägarna och till att köpa tillbaka egna aktier.
Efter de jublande kvartalsrapporterna har det i Storbritannien rests krav på extra vinstskatter på BP och Shell, men inte i första hand för klimatets skull utan för pressade konsumenter som kroknar under höga uppvärmnings- och bensinkostnader. Det är krav som avfärdats av premiärminister Boris Johnson som vill att bolagen använder pengarna till satsningar på förnybart.
Är det rimligt att ta vinster från oljebolagen för att betala klimatomställningen? Det tycker miljöorganisationen Transport and Environment som summerar de sammanlagda vinsterna i de fem europeiska oljebolagen sedan miljökonferensen i Rio 1992 till enorma 10 000 miljarder kronor. Skadorna på hälsa, miljö och klimat har samtidigt kostat samhället 15 gånger så mycket enligt studien. Och skatterna som bolagen betalat har bara täckt 5 procent av de kostnaderna. “Dags att betala tillbaka” säger T&E.
Flera studier pekar på att klimatförändringarnas effekter kommer att vida överstiga kostnaderna att ställa om. Så hur ska vi ha råd att inte bygga om samhället till fossilfritt är en mer rimlig fråga. Då är frågan: vem ska betala? Kollar man på vinsterna i oljebolagen ser man alltså att det inte fattas pengar på deras konton. Så borde inte ”Big Oil” betala?