Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, menar att det finns flera aspekter som spelar roll.
– Några kommuner höjer skatten det är ju ett sätt att inte behöva bespara medan andra kommuner har haft överskott i flera år, kanske för att man har varit restriktiv gällande budgetposterna, och då har man i grunden en stark ekonomi. Ett överskott kan också handla om att man jobbat hårt för att hålla kostnaderna nere, förklarar hon som några möjliga orsaker.
82 procent måste spara
I SVT Nyheters kartläggning svarade 214 av landets 290 kommuner på den enkät som skickades ut i slutet av oktober och av dem svarade 82 procent, vilket motsvarar 176, att de kommer att behöva spara.
Kartläggningen visar att sex av tio kommuner planerar besparingar inom skola och utbildning och där säger bland annat 64 procent att det är personalen som man kommer dra ner på.
Men det är även så att många kommuner, framför allt runt de svenska storstäderna, växer och får fler invånare vilket i sin tur ger kommunerna högre skatteintäkter.
Flyktingmottagandet påverkar
Verksamheterna kring flyktingmottagandet är ytterligare en faktor som påverkar svenska kommuners ekonomi.
– Där kan man se att vissa kommuner haft stort flyktingmottagande med en stor verksamhet kring och när den statliga ersättningen fasas ut blir det ett sparande. Har kommunen haft ett lågt mottagande så har man inte byggt upp dessa kostnader, säger Annika Wallenskog.
Som ett sista exempel på faktor som spelar in är vinster som kommunerna kan göra.
– Vissa kommuner har sålt mycket mark och fått in pengar där eller har energibolag eller liknande som kan lämna avkastning. Då behöver de kanske inte heller spara, förklarar hon.