Kaj Linnas friande dom som kom i går blev ytterligare ett exempel på en utdragen rättsskandal och debatten om det borde bli lättare att få resning av en dom som vunnit laga kraft är åter igång.
– Det här är ju ingen ny fråga och det finns de som anser att det skulle bli bättre, och de som menar som jag – att det inte skulle förändra situationen. Fallet Kaj Linna är mycket speciellt, säger Anna Skarhed, JK.
Hög tröskel för resning
Tidigare justitieministern Beatrice Ask har nekat ett sådant förslag när det kom från tidigare justitiekanslern Göran Lambertz. Flera jurister och även Kristdemokraterna har länge drivit opinion för att en resningsinstitution behövs i Sverige.
LÄS MER: Kaj Linna friad efter 13 år i fängelse
”I flera uppmärksammade fall har personer som dömts för allvarliga brott blivit frikända efter omprövning – men upprättelsen har inte varit resultat av självsanering. De sällsynta upprättelserna har i stället berott på journalisters, juristers, prästers, polisers och vanliga medborgares mångåriga ideella arbete. ” skrev kristdemokratiska ledamoten Caroline Szyber i SvD två veckor innan Kaj Linna officiellt blev frikänd.
– Vi har tyckt det här länge och jag känner att detta är ytterligare ett fall som visar att oskyldiga kan bli dömda. Jag tror att det vore bra om vi gör en utredning. Jag kommer fortsätta motionera i frågan då jag anser att det skulle vara en otrolig styrka för hela synen på vårt rättssystem, säger Caroline Szyber (KD).
LÄS MER: Leif GW Persson: Linna kommer att få rejält skadestånd
Enligt Kaj Linna är hans frikännande ett tydligt exempel på att journalister och advokater driver fram en resning. I hans fall var det DN:s reporter Stefan Lisinski, journalisterna Anton Berg och Martin Johnson bakom podden Spår samt hans advokat Thomas Magnusson som jobbade fram nya detaljer som gav framgång. Efter tre försök blev hans resningsansökan tillslut godkänd.
Framgång i Norge
Norge som ofta används som exempel på hur det fungerar, inrättade ett så kallat resningsinstitut 2004. Enligt Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är chansen att få resning i Norge åtta-nio gånger större än i Sverige, och i de norska resningsärenden som behandlades mellan 2004 och 2010 slutade det med friande domar i åtta av tio fall, berättar han för P4 Norrbotten.
Ska själv driva frågan
Inför domslutet sa Kaj Linna att om han blir frikänd ska han kämpa för att Sverige får en resningskommission, och det står han fast vid.
– Som jag ser det finns det två vägar att gå nu och den ena är att riksdagen inser att detta är väldigt viktigt och tar tag i detta. Gör de inte det så finns möjligheten genom ett medborgarinitiativ till EU-kommissionen. Det är inte så svårt, men ska så klart kampanjas och göras ordentligt.
LÄS MER: Försämrat förtroende för rättsväsendet
För Kaj Linna handlar det inte om att Högsta domstolen ska avlastas, utan om att det ska bli enklare att få resning, förtydligar han.
– Att avlasta HD skulle innebära samma process – att det fortfarande är lika svårt. Det får inte fuskas fram, behovet är skriande och det är en skam för en rättsstat att medborgarnas frihet behandlas så här, säger Kaj Linna.
”Ett system som fungerar”
– Jag förstår att Kaj Linna kan argumentera för det. Jag känner inte till de närmare omständigheterna när det gäller resningsärendet i hans fall. Men det är klart att man nu i efterhand kan önska att det nu fattade beslutet kunde ha fattats tidigare. Men det ändrar enligt min mening inte att vi i grunden har ett system som fungerar, säger JK Anna Skarhed.
SVT Nyheter har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) som genom sin pressekreterare meddelar att han inte har något att säga i frågan i dag.