Skyltarna och plakaten reser sig som vita blommor ur folkmassan på Place Nations Unies i centrala Casablanca. Där syns slagord på arabiska, och hoper av bilder på unga män. Ett ansikte dominerar särskilt. Den korta frisyren, de tjocka ögonbrynen och de pigga ögonen tillhör Nasser Zefzafi – den arbetslösa man vars karismatiska retorik gjorde honom till Rif-rörelsens inofficiella ledare under våren 2017.
I dag har han nått martyrstatus bland unga marockaner.
Fler och fler ansluter till demonstrationen. Ropen sprakar ur högtalaren, och följs av en taktfast kör av röster. Om en stund ska Salaheddine Lemaizi hålla i mikrofonen. Han är medlem i kommittén för stöd åt de gripna Rif-aktivisterna och deras familjer.
– Jag hade väntat mig hårda domar, men det här handlar om en fullkomligt rättsvidrig process, färgad av en arrogant politik som är helt frånkopplad människor och deras verklighet, säger han.
– Vi är här av ren ilska.
Krävde sjukhus och arbetstillfällen
I knappt två år har Rif-rörelsen, kallad ”hirak”, dundrat genom kungadömet, med sitt fäste i den socioekonomiskt marginaliserade staden Al Hoceima i norra Marocko.
Rörelsen kräver bland annat att staden utrustas med sjukhus, ett universitet, fler arbetstillfällen och bättre vägar. Men den har med tiden blivit en allt mer indignerad protestaktion mot de tusentals gripanden och hundratals domar som fallit mot demonstranter och aktivister.
Under tisdagskvällen förkunnade domstolen i Casablanca nya domar, den här gången i 54 åtal mot journalister och aktivister. Nasser Zefzafi döms till målets strängaste straff – 20 års fängelse för ”konspiration att undergräva rikets säkerhet”. De sex journalisterna, åtalade bland annat för att ha uppmuntrat till protester, döms till mellan tre och fem år i fängelse.
”Inte redo att kastas tillbaks till bly-åren”
Aktivisten Soraya El Kahlaoui står intill hopen av människor på Place Nations Unies och betraktar dem eftertänksamt. Sedan domarna föll har hon varit förtvivlad och oroad över den riktning som Marocko tycks gå i, säger hon.
– Jag tror att vi alla börjar förstå nu att vi spelar ett högt spel. Vi riskerar hela tiden att förlora de små demokratiska framsteg som gjorts sedan Hassan II:s tid.
Den nuvarande kungen Mohammed VI intog tronen 1999 vid sin far Hassan II:s död. Faderns långa tid vid makten – ofta kallad ”bly-åren” – präglades av systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna.
– Men direkt när domarna föll väcktes reaktioner i hela landet. Titta bara på alla som kom hit i kväll. Det visar att det marockanska folket inte är redo att kastas tillbaka till ”bly-åren”. Jag hoppas att det här kan föra oss samman nu. Det finns en motståndskraft, säger Soraya El Kahlaoui.