Protesterna i Iran har pågått i över två månader och minst 300 personer har dödats, enligt beräkningar av människorättsorganisationer och FN.
Enligt Raha Bahraini, områdeskunnig på Amnesty International, är minst hälften av de döda är från minoritetsgrupper. Hon befarar att siffran är högre, men organisationen har inte kunnat bekräfta identiteten på alla döda ännu.
– Den iranska regimen har lite respekt för sin befolkning, och ännu mindre för minoritetsgrupper som finns i landet, säger hon till SVT.
För två veckor sedan släppte Amnesty en rapport där de konstaterade att drygt 100 döda är från Irans sydöstra provins Sistan och Baluchistan och att 50 döda är från de kurdiska områdena i Irans nordvästra region, bland annat i Sanadaj och Mahabad. Områdena är hem åt framför allt de etniska minoriteterna balucher och kurder, och att de är särskilt drabbade bekräftas även av den Oslobaserade människorättsorganisationen Iran Human Rights (IHR) som kartlägger döda och skadade i Iran.
Många av dödade är unga, likt den kurdisk-iranska kvinnan Mahsa Jina Amini, vars död blev startskottet för protesterna.
Massaker i Sistan and Baluchistan
En dag som sticker ut som extra blodig är den 30 september 2022. På bara några timmar sköts minst 80 personer, varav 12 barn, till döds i Zahedan, huvudort i Sistan och Baluchistan-provinsen. Enligt uppgifter till Amensty ska det Islamiska revolutionsgardet och den religiösa ledaren ayatollah Khomeinis paramilitära Basij-styrkor ligga bakom attacken.
– Beväpnade män från dessa grupper ska ha patrullerat stadens gator i både militära kläder och i civila baluchi-kläder, säger Raha Bahraini.
Lång historia av diskriminering
Det dödliga våldet i minoritetsdominerade områden är en manifestation av den diskriminering och det våld som dessa minoriteter har mött i Iran i årtionden, menar Raha Bahraini.
– År efter år har Amnesty varnat för att diskrimineringen mot dessa grupper även sker i användandet av dödsstraff och i områden som utbildning, arbete, boende och i politiska ämbeten.