Den så kallade frugala fyran, Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike, föreslår att budgetstöd ska villkoras – vilket Ungerns premiärminister Viktor Orbán reagerar starkt mot. Foto: EPA/TT

Analys: Avgrundsdjup spricka inför svåra budgetförhandlingar

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

När EU:s stats- och regeringschefer träffas i Bryssel under fredagen är det första gången sedan i februari som det sker ansikte mot ansikte. Förhoppningen är att mötet ska föra länderna närmare varandra, för sprickan mellan öst och väst, syd och nord, är avgrundsdjup inför de svåra budgetförhandlingar som väntar.

Katia Elliott

Reporter

Förhandlingarna startar klockan 10. På bordet finns det senaste kompromissförslaget: ett coronastöd på totalt 750 miljarder euro, bestående av 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån, samt EU:s nästa 7-årsbudget på 1 074 miljarder euro. Mötet börjar med att alla berättar vad de tycker om förslaget och redan där kommer flera stötestenar att framträda tydligt. Här listar vi tre bumlingar.

Storleken

Flera länder i norr, däribland Sverige, tycker att både budgeten och räddningspaketet är för stort. Medan länderna i söder, som Spanien och Italien, tvärtom vill ha mer av allt. För att gå länderna i norr till mötes har budgeten bantats med 26 miljarder i kompromissförslaget men samtidigt har, till samma länders förtret, andelen för forskning och innovation i budgeten minskats till förmån för jordbruksstödet. Synd, tycker Sverige, men måste man välja så tycker våra politiker att en bantad budget går före allt annat, alla dagar i veckan.

Bidrag eller lån

Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike, den så kallade frugala (sparsamma) fyran, vill inte att räddningspaketet ska bestå av bidrag utan endast förmånliga lån. Mot sig har de 23 medlemsländer, det vill säga alla andra. Svårt case för de frugala. Kompromissförslaget rörde sig inte en millimeter till deras fördel, vilket visar vartåt det barkar.

Villkorade pengar

Enligt förslaget ska budgetstöd villkoras, så kallad konditionalitet. Pengar ska inte betalas ut till projekt som strider mot till exempel rättsstatens principer eller motverkar en grön omställning. Länderna i öst ogillar generellt politisk styrning av stödpengar. Men den som reagerar starkast är Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Det är inte bara att han vill få bort konditionaliteten, Ungern hotar dessutom med veto om EU inte avslutar den pågående granskningen av landets brott mot rättsstatsprinciperna. Aggressiv förhandlingstaktik eller verkligt hot? Det återstår att se.

Nu har rådets ordförande Charles Michel helgen på sig att få ihop viljorna. Den goda nyheten är att samtliga ledare tycker att det är viktigt att få budget och räddningspaket i hamn och gärna snabbt. Få tror att ledarna kommer att lyckas komma överens före söndag, det behövs sannolikt minst ännu ett möte senare i juli. Men osvuret är alltid bäst.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.