Demonstranter utanför Högsta domstolen i British Columbia i Vancouver. Foto: Darryl Dyck/TT

Analys: Dödsdomen en bricka i spelet om den gripna Huaweichefen

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

De frostiga relationerna mellan Kina och Kanada har gått in i ett nytt läge där varje handling eller uttalande riskerar att mötas med stegrande motaktioner. Från kinesiskt håll har hot kommit med hämndåtgärder för hur Kanada hanterar fallet med den i Kanada fängslade Huaweichefen Sabrina Meng Wanzhou. En dödsdom mot en kanadensisk medborgare i Kina ses nu som ren påtryckning för att få henne släppt.

Ulrika Bergsten

Europakorrespondent

Tonläget mellan Kanada och Kina har varit spänt i flera veckor. Hu Xijin, redaktör för den regeringstrogna tabloiden Global Times, varnade för en tid sen att Kinas hämnd kommer bli värre än att bara gripa ett par kanadensiska medborgare. Han syftade då till att man tagit två kanadensiska män, en diplomat och en affärsman i förvar misstänkta för brott mot Kinas säkerhet. Detta i sig ett svar på att Kanada gripit Sabina Meng Wanzhou på begäran av USA.

När Kina i går meddelade att man dömer en kanadensiska narkotikasmugglare till döden är det många västerländska bedömare som har reagerat på domen. Han har i en lägre instans dömts till 15 års fängelse för att ha försökt smuggla in 222 kilo metaamfetamin i landet.

Huawei-bråket mellan Kina och Kanada

Kanada varnar för Kina

Enligt den amerikanske Kinakännaren Bill Bishop råder det inget tvivel om att Peking använder den här dödsdomen för att sätta press på den kanadensiska rättsprocessen för att få Huaweichefen släppt. Han säger att det är så här Kina agerar och man ser ingen anledning att inte göra det även utanför Kinas gränser.

Den kanadensiska premiärministern Justin Trudeau har också uttalat sig om att han är bekymrad över att Kina tillämpar dödsdomar på ett detta sätt. Dessutom varnar landet sina medborgare som är i Kina att ”iaktta stor försiktighet med tanke på risken av godtycklig tillämpning av lagar.”

Dömdes inför inbjudna journalister

Media här i Kina har reagerat skarpt på kritiken och säger att Kanada försöker politisera kinesisk tillämpning av lagen. Global Times skriver att det enda budskap Kina försöker skicka med domen är att man ser allvarligare på drogsmuggling i Kina än i väst och att Kina inte böjer sig för press utifrån när man dömer i landets domstolar. 

Kina har mellan 2009 och 2015 dömt och avrättat 19 utländska medborgare för narkotikabrott. Men nu ifrågasätter många bedömare varför domen mot kanadensaren, som suttit gripen sedan 2014, kom just nu och fick så stort utrymme i statliga medier. Domen mot kanadensaren kom snabbt efter bara en timmes överläggning inför ett stort antal journalister inbjudna från hela världen. Bara det är ovanligt vid kinesiska rättegångar. Domen i sig kanske rör ett narkotikamål – men den ansträngda relationen mellan Kina och Kanada är än mer spänd.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Huawei-bråket mellan Kina och Kanada

Mer i ämnet