Den brittiske premiärministern Boris Johnson vill fokusera på att ena unionen efter den uppslitande brexitprocessen, och säger bestämt nej till att låta skottarna hålla en ny folkomröstning om självständighet. Men frågan är hur länge han kan stå emot trycket från det skotska nationalistpartiet SNP:s ledare Nicola Sturgeon? SNP skördade stora framgångar i det brittiska parlamentsvalet i december och tycker sig därför ha ett stärkt mandat att kräva självständighet. De båda ledarna är på kollisionskurs.

Och skottarna är inte ensamma om att streta emot brexit.

I både Skottland och Nordirland röstade en majoritet nej till att lämna EU i folkomröstningen 2016 medan Wales och England röstade ja. Brexit gör att kraven på ett enat Irland hörs allt oftare. I Wales växer sig de nationalistiska strömningarna allt starkare men det är inte tal om en självständighetsrörelse à la Skottland. Inte än i varje fall.

Tydlig signal

När de regionala parlamenten i Skottland, Wales och Nordirland nyligen skulle säga sitt om Boris Johnsons brexitlag vägrade samtliga ge sitt stöd för lagen. Det har aldrig tidigare hänt att trojkan Edinburgh, Cardiff och Belfast unisont sagt nej till brittisk lagstiftning som direkt påverkar de nationella förvaltningarna. 

De här omröstningarna är inte bindande, alltså kan regeringen i London strunta i att ta hänsyn till resultaten. Vilket den också gjorde. Men det skickar ändå en tydlig signal till Boris Johnson: den brittiska unionen kanske inte varar för evigt.