Med mindre än två månader kvar till mellanårsvalet den 8 november växlar partierna upp kampanjresorna runt om i USA. President Biden och Trump, som ses som den informelle ledaren för det republikanska partiet, lägger sin energi där strategerna anser att den bäst behövs.
I Trumps första framträdande efter FBI:s stormning av residenset Mar-a-Lago styrde han privatplanet mot Wilkes-Barre, Pennsylvania. Uppdraget var bland annat att den kontroversielle tv-doktorn Dr Oz, Republikanernas kandidat till senatsvalet. Än mer gasade president Biden som under några få dagar hann med tre framträdanden i sin gamla hemstat.
Arbetarstödet
I det senaste presidentvalet vann Biden tillbaka delstater som Michigan, Wisconsin och Pennsylvania från Republikanerna. Grunden till valsegern lades i framgångarna i det så kallade ”rostbältet”, som fått sitt namn efter den våg av nedläggningar som globaliseringen utlöste inom den tunga amerikanska industrin på 70-talet.
Men Donald Trump har fortfarande stort stöd bland de väljare som känt sig bortglömda av etablissemanget i Washington. Trumps enkla budskap och löften om ”America first” har gett honom greppet om exempelvis den så betydelsefulla arbetardelstaten Ohio. Donald Trumps strategi var och är att bli den breda arbetarklassens ledare och nu ska Trumps inflytande än en gång ställas på sin spets. Kanske blir mellanårsvalets utfall också avgörande för om Donald Trump återigen kandiderar till presidentposten.
Arbetarklassen signum
Den amerikanska arbetarklassen är komplex och växande. Finanskrisen 2008 gjorde att nya grupper från medelklassen fick kraftigt försämrade förutsättningar. Nu beskrivs ungefär 35 procent av landets arbetsföra befolkning som arbetarklass. Av de är ungefär en tredje del ”påverkbara” och det är de väljarna partierna slåss om.
Trots valförlusten 2020 lockade Trump, den gången, fler arbetarröster än någon annan republikan sedan Ronald Reagan. De väljarna har en avgörande betydelse och därför vill republikanerna tvätta bort uppfattningen att partiet i första hand arbetar för de stora företagen och Wall Street. Sedan gammalt har väljarna också störst förtroende för Republikanernas sätt att hantera landets ekonomi – något som de konservativa vill utnyttja mitt i den rådande finansiella stormen.
Demokraternas comeback
Det finns dock tecken på att Demokraterna kommer att göra ett bättre kongressval än vad mätningarna länge pekat på. Efter att under stora delar av sommaren ha släpat på blytungt låga opinionssiffror har stödet för Joe Biden och partiet återhämtat sig en del.
Orsaken är framför allt Högsta domstolens beslut att göra det möjligt landets delstater att förbjuda aborter. Det finns ett stort stöd för kvinnans rätt att bestämma över sin kropp och väljarna tycks vilja straffa domstolens konservativa ledamöter. Dessutom har Joe Biden fått igenom en omfattande klimatreform som för många blev ett bevis på att Biden trots allt kan ena sitt parti.
Osäker utgång
Flera mätningar pekar på att Demokraterna kan behålla kontrollen över senaten. Däremot tyder det mesta på att Republikanerna får kontroll över representanthuset. Mätningarna är många och osäkra, men trenden tyder på att Demokraterna kanske inte gör ett så dåligt val som tidigare mätningar antytt. I politiska sammanhang är nio veckor nästan en evighet. Att få arbetarklassens förtroende blir avgörande.