Det ska sägas med en gång. Kol är en fantastisk energikälla. Det är billigt, det finns enorma resurser som räcker i minst 200 år. Det är ryggraden i många länders elförsörjning. Det går att lagra, det går att transportera. Men det är också den enskilt största utsläppskällan av koldioxid i världen, utsläpp som i allt snabbare takt hettar upp planeten.
I USA finns det ingen som planerar att bygga nya kolkraftverk. Kolet konkurreras ut av billigare energikällor som naturgas, sol- och vindkraft. Under Donald Trumps tid i Vita huset har kolproduktionen fortsatt att sjunka, trots att han avskaffat flera miljölagar.
Karl Hallding på SEI, Stockholm Environment Institute, påpekar att kolentusiasten Donald Trump helt enkelt är bakbunden av marknadsekonomin. Kolgruvor stängs ner – de har blivit olönsamma – trots rätten att bryta kol på federal mark och svagare miljölagar. Elförbrukningen i USA står stilla. Trumps senaste idé är att låta kolgruvorna i Wyoming exportera sitt kol till Asien via amerikanska militärförläggningar på den amerikanska Västkusten. Men amerikanskt kol spelar ingen avgörande roll på världsmarknaden.
Diktaturens egna femårsplaner
Kolindustrin i USA söker hela tiden febrilt efter nya argument för att använda kol. Ett är att fler elbilar kommer ställa krav på större elproduktion, som de tycker skulle komma från kolkraften. Men EIA slår i sin senaste prognos fast att kolproduktionen i USA år 2020 kommer att vara den lägsta på fyra decennier, 680 miljoner ton, en minskning med 9,9 procent från 2018 års nivå.
Istället är Asien kolkraftens nya epicenter. Här sker 85 procent av all nybyggnation av kolkraft. Den kinesiska diktaturen gör sina egna femårsplaner och bestämmer själva vad som är lönsamt.
Enligt den internationella energimyndigheten IEA kommer en fjärdedel av alla nya kolkraftverk 2040 att vara kinesiska. Kina och Japan tävlar nu om att förse de växande ekonomierna i Asien och Afrika med splitternya kolkraftverk. Den tyska miljöorganisationen Urgewald har med hjälp av Global Coal Plan Tracker kommit fram till att Kina just nu bygger eller planerar att bygga 700 kolkraftverk. Totalt sett planeras 1 600 nya kolkraftverk i 62 länder. Det skulle öka den globala kolförbrukningen med 43 procent.
Ska bygga i Egypten, Pakistan och Iran
Kina bygger gärna kolkraftverk i andra länder och satsar på att ge lån till att bygga infrastruktur i länder som inte besväras av högröstade miljöopinioner och protester mot var kolkraftverken byggs. Allt som ett led i Kinas nya infrastrukturoffensiv ”den nya sidenvägen”. Shanghai Electric Group, till exempel planerar att bygga stora kolkraftverk i Egypten, Pakistan och Iran.
Insikten att Kina storsatsar på kolet är relativt ny. Länge gällde en helt annan bild. I tidskriften Kvartal varnade nyligen Kinakännaren Ola Wong för att omvärlden låtit sig bländas av Kinas enorma satsning på förnyelsebara energikällor. Kina har lyckats bli världens största tillverkare och exportör av solpaneler, vindturbiner, batterier och elbilar. Men det innebär inte att Kina är på väg att bli världens grönaste land, tvärtom.
Kolkraften växer snabbare än förnyelsebart i reella siffror. CEC, den kinesiska intresseorganisationen för elbolag, har ansökt om att få bygga 300-500 nya kolkraftverk, men har ännu inte fått svar från kommunistpartiet.
Utsläppen ökar
Kina har fått mycket beröm för att de väljer att vara kvar i Parisavtalet och säger sig vilja kämpa mot klimatförändringarna men har ett svagt klimatlöfte. De har lovat att bryta sin utsläppskurva först 2030. I samband med Parisuppgörelsen aviserade också Kina att man stänger 100 kolkraftverk. De var gamla och ineffektiva.
Kina vill egentligen satsa på nästa generation kolkraftverk. När man talar om ”gröna” kolkraftverk så menar man kolkraft renad från hälsofarliga smogpartiklar och med effektivare förbränning, men koldioxidutsläppen är kvar och ökar. För andra året i rad ökar utsläppen från den globala energisektorn och orsaken är de nybyggda kolkraftverken i Asien.
I detta räknas inte de koldioxidutsläpp som genereras av att Kina bygger kolkraftverk i andra länder.
Trots att el från vind och sol är billigare än kolkraft så satsar också Indien på kolkraft. Indien är också det land som snabbast ökar sina koldioxidutsläpp, 2017 ökade de med fem procent
Västländer tjänar pengar
Både Kina och Indien använder argumentet att man är utvecklingsländer och har miljontals människor som behöver lyftas ur fattigdom och då är tillgången till el avgörande. Det finns västländer som gärna tjänar pengar på detta. Australiens regering gav tidigare i april klartecken för Adani, världens största kolgruva med Indien som största kund.
Gapet mellan vad som sägs på FN:s globala klimatförhandlingar och vad som sker i verkligheten är stort. Asiens satsning på kolkraft är det tydligaste exemplet.
Optimisterna tror att det enda som kan få Kina att avstå från mer kolkraft är att efterfrågan på förnyelsebart ökar explosionsartat. Det skulle ge Kina den geopolitisk maktposition liknande den Gulfstaterna åtnjöt under oljans glansdagar, eftersom Kina i dag är världens största tillverkare av förnyelsebar teknik. Lockelsen i det kan kanske få Kinas kommunistparti att tänka om.