Foto: ScanpixVisa alla (3)
Visa alla (3)

Azerbajdzjan – en rutten förtryckarregim

Publicerad

Tortyr, förtryck, polisövervåld, valfusk, mord, trakasserier, korruption, maktmissbruk, censur, och andra kränkningar av mänskliga rättigheterna – så är läget i Azerbajdzjan som dessutom är i krig. Bakom det glättiga Melodifestival-kulissen döljs en rutten förtryckarregim.

Rapporterna från människorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch om Azerbajdzjan är en mycket dyster läsning. Det är svårt att ge en sammanfattning av övergreppen i landet för de är så många.

En sajt som tillkommit inför melodifestivalen är Sing for Democracy som ger oppositionens bild av läget i landet.

Åsna håller presskonferens
Journalister och bloggare och regimkritiker förföljs och fängslas. Listan på regimens övergrepp är lång. Det kärva medieklimatet gör att ledande oppositionspolitiker ofta är mer kända utomlands än hemma.

Två bloggare som lade ut en video med en åsneklädd figur som håller presskonferens och berömmer regimen fick två och ett halvt års fängelse.

Stor pipeline
Det som gör att regimen Azerbajdzjan får hållas är landets olje- och gasrikedomar. Särskilt bolag i Storbritannien och USA ska ha stort intresse för fyndigheten. Diktatorn Alijev har varit i Vita Huset och träffat Obama.

Det finns planer på en stor pipeline från Azjerbadzjans oljefält till Västeuropa, Nabucco, även om denna – av andra skäl än diktaturen – kanske aldrig blir verklighet.

Blivit rikare
Internationellt förekommer kritik mot Azerbajdzjan men, den är lågmäld. Det finns en aktuell parallell: Hur en rad västregimer lät diktaturer som Egypten, Libyen, Tunisien och Syrien hållas, därför att man av olika skäl ville hålla sig väl med regimerna. Det slutade till sist i revolutioner.

Inkomsterna från olja och gas har gjort landet rikare. År 2002 levde hälften av befolkningen under fattigdomsstrecket. Nu ligger den officiella siffran på runt 11 procent.

Rekord för festivalen
Men resultatet av parlamentsvalet i november 2010 betraktas ändå av oberoende valobservatörer som valfusk. Regimens parti fick 72 av 125 mandat. Men övriga parlamentsplatser gick till kandidater som också stödjer regimen. En (!) ledamot i parlamentet betecknas som oppositionell.

De officiella siffror som nämnts för kostnaderna för melodifestivalen är 540 miljoner kronor, medan ESC i Oslo kostade 260 miljoner och Moskva 285 miljoner. Detta är alltså ett rekord i festivalens historia.

Pensionsfonder betalar
Men med alla kringinvesteringar ligger siffran på 5,1 miljarder kronor enligt den regimkritiska webmagasinet Transitions (som utkommer i Prag).

Källor i landet uppger siffror på 3,6-4,5 miljader kronor, enligt sajten tol.org, som även uppger att landets pensionsfonder och fonder för att förbättra vattentillförseln har tagits i anspråk för att finansiera festivalen.

Fortfarande i krig
Och denna satsning är bara början. Fler arrangemang ska göra landet känt. Redan 2016 hålls fotbolls-EM för 17-åringar där. Och Azerbajdzjan söker nu också OS för 2020.

Storsatsningarna är kanske inte så mycket till för att ge landet goodwill. Det handlar mer om att locka investerare till ett land som fortfarande befinner sig i krig med grannlandet Armenien om området Nagorno-Karabach. 800.000 azeriska flyktingar från området lever nu under svåra förhållanden i Azerbajdzjan.

Ska inte förstöra
Presidentens fru Meriban Alijeva är ordförande i organisationskommittén för festivalen. Sedan veckor rapporteras övergrepp på journalister och demonstranter som vill uppmärksamma världen på missförhållandena.

Alijevas kommentar:

– Vi ska inte låt dem lyckas med att förstöra festivalen för oss.

Presidenten inblandad
Landet styrs i praktiken av en liten klick. Det är familjen Alijev och presidentfruns ingifta familj, vilken bland annat behärskar försäkrings-, bygg- och försäkringsföretag plus en bank.

Presidenten Ilham Aliyev – som ärvt presidentposten från sin far och som en gång avsattes som kommunistchef av Gorbatjov – är själv inblandad i bygget av festivalbyggnaden genom en underentreprenör, Azenco.

Svärson i pausen
Presidentparets döttrar är ansvariga för brytningen av landets guld- och silverfyndigheter. Presidentens farbror är till exempel vice utrikesminister. De förvaltar också landets telekommunikationsbolag, Azerton.

Presidentens svärson Emin Agalarov – vars far är en ryskättad miljardär – är sångare och ska uppträda i pausen under Melodifestivalen.

Slipper straff
Förutom familjen finns en grupp rika miljardärer – oligarker – som deltar i styret. De och höga ämbetsmän uppges dessutom betala in stora belopp till familjens fonder. I utbyte slipper de straff för till exempel korruptionsaffärer och maktmissbruk.

Fonder som förvaltas av familjen bidrar även med internationella kulturella satsningar: De ger bland annat ekonomiskt stöd till Louvre-museet och domkyrkan i Strasbourg.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Eurovision Song Contest 2012

Mer i ämnet