Foto: ScanpixVisa alla (2)
Visa alla (2)

Manning – läckan bakom Wikileaks avslöjande

Publicerad

I april 2010 publicerade webbsajten Wikileaks hundratusentals hemligstämplade dokument som avslöjade detaljer från den amerikanska arméns krigsföring i Irak och Afghanistan. Bakom läckan fanns den 22-åriga Bradley Manning som nu riskerar livstidsfängelse.

I april 2010 skapade organisationen Wikileaks stor internationell uppmärksamhet när man publicerade videon ”Collateral murder” som visar hur en amerikansk attackhelikopter skjuter ihjäl tolv personer på öppen gata i Irak. Samtidigt släppte sajten hundratusentals hemligstämplade dokument som innehöll rapporter om den amerikanska arméns krigsföring i Irak och Afghanistan. Wikileaks och dess grundare Julian Assange blev omedelbart världskända.

Greps på militärbas i Irak

Bara en månad senare greps den då 22-åriga soldaten och underrättelseanalytikern Bradley Manning på den militärbas där han tjänstgjorde i Irak. Manning hade blivit angiven av hackaren Adrian Lamo som han i en privat chatt under flera dagar hade diskuterat läckan med. Han hade också berättat om sin kontakt med Wikileaks frontman Julian Assange.

”hypotetisk fråga: om du hade fritt spelrum över klassificerade nätverk under en lång tid ... säg, 8-9 månader ... och du såg otroliga saker, hemska saker ... saker som hörde hemma i det offentliga rummet, och inte på någon server som lagras i ett mörkt rum i Washington DC ... vad skulle du göra?”, skrev Manning under synonymet ”bradass87” till Lamo.

”Jag vill att folk ska se sanningen… oavsett vem de är … för utan information kan du inte fatta välgrundande beslut som ett samhälle”.

Snart stod det klart att 22-åringen låg bakom den mest omfattande läckan av hemligstämplat material i USA:s historia.

”Satte trupper och afghaner i fara”

Sedan gripandet har Manning hållits fängslad på amerikanska militärbaser. USA:s regering har strängt fördömt publiceringen och riktat hårda anklagelser mot Manning, Wikileaks och Assange. Kärnan i anklagelserna ligger i den skada myndigheterna anser att publiceringen åsamkat landet genom att bistå fienden med krigshemligheter.

USA:s dåvarande försvarschef (Chairman of the Joint Chief of Staff) Michael Mullen, sade i juli 2010 att publiceringen satte amerikanska trupper och afghaner i fara.

”Mr Assange och hans källor kanske redan har blod på sina händer”, sade han.

Erkänt att han läckt dokumenten

Åtalet mot Manning omfattar 22 punkter. Den allvarligaste åtalspunkten rör spioneri- och förräderibestämmelsen ”medhjälp till fienden” (aiding the enemy), som formellt kan ge dödsstraff, men åklagarsidan har gjort klart att det inte är aktuellt i Mannings fall. En del i bevisbördan ligger i det faktum att delar av Wikileaks-materialet hittades i Usama bin Ladins bostad under räden i Abbottabad, Pakistan, 2011.

I februari i år medgav Manning att han läckt runt 700 000 dokument till Wikileaks. Han erkände sig skyldig till ett antal av de mindre allvarliga brotten, exempelvis att han missbrukat hemligstämplad information, men nekar samtidigt till de strängare åtalspunkterna. Erkännandet kan ge ett fängelsestraff på upp till 20 år, men åklagarna har beslutat sig för att driva på för de allvarligare punkterna och Manning riskerar nu livstidsstraff, utan möjligheten till villkorlig frigivning.

Motivet bakom

Manning har endast vid ett fåtal tillfällen framträtt offentligt sedan gripandet i maj 2010. I mars 2013 framträdde han framför en militärdomstol vid militärbasen i Fort Meade i Maryland. Då läste han upp ett timslångt försvarstal där han redogjorde motiven bakom läckan. I anförandet, som sedan publicerats i sin helhet, säger Manning att han hade dåligt samvete och började känna sig deprimerad över det han sett när han arbetat som underrättelseanalytiker. I synnerhet var han bekymrad över den så kallade helikoptervideon.

– Till en början tyckte jag inte att videon var så speciell, eftersom att jag sett otaliga liknande ”krigsporr”-videor, säger Manning under förhöret.

– Den mest oroväckande aspekten av videon var dock den blodtörst de verkade ha.

Han sade att han hoppades att materialet skulle väcka en inhemsk debatt om militärens roll och landets utrikespolitik.

– För mig representerade dessa den underliggande verkligheten i konflikternas Irak och Afghanistan.

I anförandet berättade han också att han först försökt kontakta både New York Times och Washington Post innan han vände sig till Wikileaks. Hos New York Times hade han lämnat ett telefonsvarsmeddelande, men inte fått något svar. Hos Washington Post hade reportern inte tagit honom på allvar.

Satt isolerad under ”tortyrliknande” förhållanden

Under förhören i Maryland vittnade han om tortyrliknande behandling under de första nio månaderna han satt isolerad efter gripandet. Bland annat att han ska ha suttit i en ”bur på 2, 5 kvadratmeter”, utan att få veta vad han anklagades för. Han sade också att han lämnats ensam under 23 timmar om dygnet och att alla hans kläder togs från honom varje kväll.

Behandlingen av Manning har kritiserats från flera olika håll, däribland en FN-utredare som beskrivit den som ”inhuman, grym och förnedrande”. Också Amnesty har protesterat mot den hårda behandling Manning utsattes för.

– Manning har inte fällts för något brott, men de amerikanska myndigheterna verkar använda alla tillgängliga medel för att straffa honom under tiden i häkte. Detta undergräver USA:s princip om antagande av oskuld, sade Susan Lee, Amnestys dåvarande chef för Amerikaavdelningen.

Läs också om stödet för Bradley Manning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Chelsea Manning

Mer i ämnet