Syftet med festivalen, Nyansapo fest, är att skapa en mötesplats för svarta kvinnor där ”strategier och solidaritet” kan diskuteras. På eventets Facebook-sida står det att det är ett evenemang ”med rötterna i svart aktivistisk feminism på europeisk nivå”. Festivalen, som kommer hållas i sommar, ordnas av Mwasi, ett afrofeministiskt kollektiv.

LÄS MER: Black lives-rörelsen har nått Sverige

Separatistiska rum

Festivalen kommer att ha olika avdelningar, den största delen är till för enbart svarta kvinnor medan en mindre del kommer vara för svarta oavsett kön och en annan mindre del för alla, oavsett kön och hudfärg rapporterar The Guardian.

Araia Ghirmai Sebhatu, grundare till den svenska rörelsen Black Coffee, förespråkar separatistiska rum.

– Det behövs trygga rum där människor kan hämta styrka av varandra och där man kan lyfta vissa frågor. Detta gör att vi kan få en starkare roll när vi befinner oss i stora grupper i majoritetssamhället, säger han. 

Radikal rörelse

Black Coffee beskriver sig själva som en radikal rörelse.

– Det finns flera antirasistiska grupper med olika ideologier och vi tycker inte lika om separatism. Nu behövs trygga rum men vårt mål är att separatism så småningom inte ska behövas, säger Araia Ghirmai Sebhatu.

Diskriminering

Det var i ett Twitter-uttalande som borgmästare Anne Hidalgo från franska Socialistpartiet uttryckte att hon ville förbjuda och polisanmäla festivalen med anledningen att det är diskriminering mot de som exkluderas.

LÄS MER: ”Rasifierade behöver separatistiska rum”

– Det är inte diskriminering, det viktiga är att se vart behovet av ett separat rum kommer ifrån, säger Araia Ghirmai Sebhatu.

Han menar att det är stor skillnad om myndigheter eller en skola inför separatism, än om en organisation gör det.

– Om en skola separerar barn utifrån kön i olika klasser är det givetvis fel, men om det finns tjejer på skolan som efterfrågar en tjejgrupp som leds av en lärare så ska de givetvis kunna ha en sådan grupp, säger Araia Ghirmai Sebhatu.

Ingen reagerar

Black Coffees grundare menar att det finns separatism i samhället som ingen reagerar över.

– Tjejmilen är ett sådant exempel, det är också separatism. Många kvinnor skulle kanske inte ställa upp om det inte var ett lopp för bara tjejer. Om de känner sig stärkta av att delta i Tjejmilen så gynnar det också jämställdheten, säger han.