Handen på hjärtat – kan du namnge en ledamot i Sveriges högsta domstol? Nej, Sverige är ett av många länder där rättsväsendets nyckelpersoner gör sitt jobb i det tysta, långt från medierubrikerna. I Brasilien är det precis tvärtom. Medlemmarna i högsta domstolen är mediala stjärnor som under 2000-talet spelat en huvudroll i landets politiska drama. Och nu har de president Bolsonaros öde i sina händer.
Allierade till presidenten arresteras
Brasiliens högsta domstol driver en utredning om organiserad spridning av falska nyheter och hot från ett nätverk som i brasiliansk media kallas för ”hatkabinettet” med kontor i självaste presidentpalatset. Bland de misstänkta finns presidentsonen Carlos Bolsonaro och några av familjens närmsta allierade. Och snaran dras åt. De senaste veckorna har flera mycket uppmärksammade arresteringar av bloggare, youtubers och företagare ägt rum.
Bolsonaros regering har i veckan även skakats av ännu ett ministeravhopp. Högsta domstolen hade ställt in siktet på utbildningsministern efter att han sagt sig vilja kasta domarna i fängelse och deltagit i en demonstration som de såg som antidemokratisk. Utbildningsministern tvingades till slut hoppa av och gick i exil i USA. Tolv ministrar har nu lämnat regeringen sedan Bolsonaro tillträdde som president i januari 2019.
Hotar med militärt ingripande
President Bolsonaro har öppet sagt att han inte kommer tillåta att rättsväsendet går ”för långt” och antytt att ett militäringripande kan bli aktuellt. Men ordföranden för högsta domstolen har svarat att de aldrig kommer att ge efter för hot. Att rättsväsendet har tillräckligt med kraft, oberoende och självförtroende för att ställa makthavare till svars är ett friskhetstecken för Brasiliens demokrati.
Under det senaste decenniet har en lång rad personer med toppositioner inom politik och näringsliv åkt fast för inblandning i korruption eller andra brott. Något som vore otänkbart i många latinamerikanska länder där regeringens grepp om rättsväsendet är starkt eller mäktiga kriminella strukturer gör att rädslan för att utmana makten blir för stor.
Jurister får makt över politiken
Men att domare och åklagare har ett avgörande inflytande över vem som får makten och hur länge en president kan sitta på sin post är inte oproblematiskt. Ibland kallas det för judicialisering av politiken – alltså att makt flyttas från folkvalda politiker till jurister. Vad händer då med människors förtroende för det politiska systemet och deras känsla av möjligheter att påverka hur landet styrs?
När stjärndomaren Sergio Moro drev rättsprocessen som ledde till att expresidenten Lula da Silva dömdes till fängelse för korruption anklagades han från vänsterhåll för att styras av politiska motiv. I efterhand har det framkommit bevis för att domare och åklagare samarbetat på ett otillbörligt sätt. Och det finns ingenting som utesluter en politisk agenda bakom högsta domstolens rättsprocesser mot familjen Bolsonaro. Kanske är det allt högre tempot i utredningarna just ett tecken på att presidenten tappat stöd bland inflytelserika grupper.
Allt fler i Brasilien talar nu om att det kan bli en riksrättsprocess mot Bolsonaro. Det är en politisk process som kräver majoritet i kongressen för att avsätta presidenten. Men Bolsonaros tid vid makten kan också ta slut via rättsväsendet. Vad som framkommer i högsta domstolens utredningar kan användas av valdomstolen som utreder hur falsk information påverkade valresultatet 2018. Om valdomstolen finner bevismaterialet tillräckligt övertygande kan den ogiltigförklara Bolsonaros valseger vilket skulle tvinga fram ett nyval.
Bolsonaros valseger kan ogiltigförklaras
Det är inte coronakrisen som ligger till grund för rättsprocesserna som hotar Bolsonaros ställning men regeringens kaosartade hantering av pandemin gör att förtroendet för presidenten sjunker vilket ökar sannolikheten för att kongressen skulle rösta för att avsätta Bolsonaro i en riksrättsprocess. För att undvika det har Bolsonaro ägnat den senaste tiden åt att försäkra sig om stöd från det mäktiga mittenblocket kallat ”centrão” genom att utlova politiska poster och inflytande.
Även om presidenten lyckas klara sig helskinnad ur det svåra läget så riskerar han att bli en förlorare. Genom att tvingas ägna sig åt den typ av politisk kohandel som han lovat sätta punkt för kommer det bli allt svårare att upprätthålla bilden av Bolsonaro som en annorlunda politiker. Den orädda outsidern som skulle skaka om systemet och rensa ut en korrupt politisk klass blir då till slut en minst lika cynisk maktspelare som de andra.