Efter en kort inledning om hur personliga upplevelser är det som formar människors politiska engagemang började Anders Behring Breivik rada upp händelser han självt ska ha varit med, eller hört om, som han menar har varit en del av den radikaliseringsprocess han genomgått.

– Det är inte nödvändigtvis varje enskild händelse i sig som format mig, utan händelserna sammantagna, sa Anders Behring Breivik innan han började.

Vännerna kunde inte bekräfta

Han började med att berätta om en incident när han var 7 år gammal. Pappan till en turkisk kamrat ska ha förstört Breiviks cykel då han uppfattade det som att Brevik kränkt sonen.

Efter det fortsatte han att berätta om bl.a. rånförsök och misshandel han ska ha utsatts för, gängbråk mellan muslimer och ickemuslimer som han ska ha hamnat i, rykten om våldtåkter och hur kompisar till kompisar ska ha haft problem med muslimer i skolan. Händelser som enligt honom själv format hans bild av islam.

Anders Behring Brevik har tidigare varit inne på att han blivit misshandlad av personer med ickenorsk bakgrund när han var yngre. Något som hans vänner från den tiden dock inte kunde minnas när de vittnade i rätten förra veckan.

Mediernas bevakning bidrog

Breviks berättelse spänner över hela uppväxttiden, men han menar att hans politiska inriktning cementerades vid 15-16 års ålder. Enligt Breivik fokuserade medierna endast på de högerextrema rörelserna och belyste inte problemen som han själv uplevde omkring sig.

Försvarsadvokterna valde sen att rikta frågorna mer direkt mot händelseförloppet som ledde fram till den 22 juli. En stor del av den information som togs upp idag har redan nämnts under rättegången. Breivik berättade om hur han vid 23 års ålder började söka kontakt med militanta nationalister för att undersöka andra tillvägagångssätt än demokratiska. Det var också då han gjorde den omdiskuterade resan till Liberia. Åklagaren ställde flera frågor kring mötet, men bortsett från några detaljer upprepade Breivik att han inte vill prata mer om Liberia för att det kan skapa problem för kontakten där.

Research ledde till ytterligare radikalisering

2006 bestämde han sig slutligen för att välja den militanta vägen och genomföra en våldsaktion berättar han. Det var efter det beslutet som han började isolera sig mer och mer och Breivik sa också att arbetet med kompendiet bidrog till ytterligare en radikalisering av hans tankevärld.

Brevik ville också fokusera på andra våldsdåd med politiska motiv som han menar att han hämtat inspiration från, trots att de ofta varit misslyckade i hans ögon. Den åtalade radade upp flera händelser i eruopa de senaste 40 åren som exempel på annat politiskt våld och sa att han ser på vissa av personerna bakom dem som hjältar och hur dådet på Utöya är en fortsättning på en tradition av politiska våldsdåd.

”Mycket tillfälligheter”

Under slutet av dagen kretsade frågorna återigen kring barndomen, Breivik fick bland annat svara på om de som uppfostrat honom hade samma syn på invandrare – de hade de inte, om hur hans mor såg på invandrare – ”ursprungligen väldigt tolerant, men omdeveten” och om han har några positiva upplevelser av muslimer – ”att de är väldigt lojala”.

Han fick också frågan från åklagarsidan om varför just han sitter där han sitter, och inte hans vänner från uppväxten. En kombination av många faktorer och mycket tillfälligheter menar Breivik. Efter ytterligare frågor lade han också till att han tror att det måste vara en person som värderar en hederskodex.