Merkel gjorde uttalandet i en regeringsförklaring i det tyska parlamentet, förbundsdagen, inför EU:s toppmöte på tisdagen i Bryssel.

Brexit-förespråkaren Boris Johnson – som kan bli ny brittisk premiärminister -  har uttalat sig som om Storbritanniens tillgång till EU:s inre marknad skulle vara självklar efter ett utträde. Men Merkel markerade mycket klart att britterna då fick acceptera de regler som EU ställer upp.

Brexit-sidan vann mycket på att lova att man skulle bekämpa den fria rörligheten inom EU för att hindra att fler EU-migranter kom in i landet. Nu gav Merkel klart besked om att detta är en omöjlighet i de kommande förhandlingarna. Hon sade att EU klarar sig bra även utan Storbritannien – men underströk samtidigt att EU vill ha goda relationer med landet även i framtiden.

Men beskedet var att britterna inte kan få fördelarna av ett EU-samarbete utan att ta på sig skyldigheterna.

Tyska regeringen splittrad

Men Merkel får samtidigt problem på hemmaplan. Det finns en stridsfråga som nu dykt upp inom regeringen.

Det handlar om hur snabbt britterna ska lämna in landets utträdesansökan till EU. Efter folkomröstningen har britterna plötsligt inte bråttom med att lämna in ansökan om utträde.

Nu ska det utses en ny brittisk konservativ partiordförande i september, som sedan blir premiärminister och hon eller han ska sedan lämna in den formella ansökan om brittiskt utträde. Så är det brittiska hållningen just nu.

”Ska inte vara elak”

Det är för lång tid, anser till exempel fransmännen som kräver att britterna ska lämna in ansökan så snabbt som möjligt.

Men Angela Merkel har tidigare uttalat sig helt annorlunda i denna fråga. Hon tycker inte att man ska vara elak (garstig) mot britterna. De bör få tid att tänka över situationen. De ska behandlas med mildhet, menar Merkel.

Hennes förklaring är att man ju vill ha kvar britterna som handelspartner även om de inte är med i EU. Storbritannien är dessutom ett viktigt Nato-land. Merkel vill undvika att omvärlden får intrycket att Berlin utövar påtryckningar på London.

För Merkel handlar det också om att britterna har haft liknande åsikter som hon om att driva en sparpolitik inom EU, vilket knappast gäller för Frankrike.

I regeringsförklaringen på tisdagen tog Merkel inte upp de olika åsikterna om när britterna ska lämna in den formella ansökan om utträde. Däremot underströk hon att det inte blir några som helst förhandlingar eller informella kontakter innan britterna har lämnat in ansökan.

Uppåt väggarna

Ledande socialdemokrater anser att kanslerns kurs är helt uppåt väggarna. Både Merkels ställföreträdare, vicekansler Sigmar Gabriel, socialdemokrat, och hans partivän utrikesminister Frank-Walter Steinmeier vill att man ska skynda på britterna. Gabriel är även socialdemokratisk partiordförande.

De menar att ett uppskov för britterna kan försvaga EU:s ställning. Linjen är att man inte ska ta upp några informella samtal i förväg med britterna om utträdet, vilket kan splittra EU i en svår tid.

Till dem som är mot Merkels linje finns även talmannen i Europaparlamentet, socialdemokraten Martin Schulz.

Splittring i Merkels parti?

Även inom Merkels eget kristdemokratiska CDU råder av allt att döma olika åsikter. Chefen för förbundskanslerns kansli, Peter Altmaier, sa under veckoslutet att politikerna i London skulle få tid att tänka över om de inte ändå vill stanna kvar i unionen.

Merkels mäktige finansminister Wolfgang Schäuble, kristdemokrat, tror för det första inte att man kan stoppa utträdesprocessen nu. Schäuble sa också i ett tal på måndagskvällen att britterna snabbt ska lämna in sin utträdesansökan.

Därmed står alltså Schäuble inte på Merkels sida utan är överens med fransmännen och socialdemokraterna om att britterna ska förmås att agera snabbt.

”Inget värre än osäkerhet”

Rädslan för en spricka finns även inom EU. Det starkt konservativa polska regeringspartiets ordförande Jaroslaw Kaczynski har som första EU-politiker sagt att han vill ge britterna chansen att efter Brexit-omröstningen få en möjlighet att efter en andra folkomröstning stanna kvar inom EU.

Både Frankrikes president François Hollande och Italiens premiärminister Matteo Renzi – som träffat samman med Merkel i Berlin – vill att britternas ansökan ska lämnas in snabbt.

Hollande menar att inget är värre i dagens situation än en lång tid av osäkerhet.

Merkel bestämmer

Merkels kommentar på måndagen var däremot att man nu ska avvakta utvecklingen med största lugn.

Det är ju britternas sak att lämna in ansökan och frågan är hur mycket övriga EU kan påverka britterna.

För Tysklands del gäller grundlagens bud att det är regeringschefen, förbundskansler Merkel alltså, som bestämmer regeringens kurs. De allierade socialdemokraterna kan inte påverka henne – om de inte utlöser en regeringskris och vägrar samarbeta med henne.

Handlar om något annat

Det finns bedömare som menar att striden egentligen handlar om något annat. Inför parlamentsvalen 2017 vill socialdemokraterna ha en fråga där de kan visa upp att de skiljer sig från kristdemokraterna. Det handlar också om att socialdemokraterna efter Brexit vill samarbeta mer med sydliga EU-länder för att luckra upp sparpolitiken à la Merkel med målet att bekämpa arbetslöshet.

Det hör till saken att dåvarande Västtyskland på 1960-talet var en av de främsta förespråkarna för att britterna skulle bli medlem i EU:s föregångare EEC, medan Frankrikes general de Gaulle ville hålla dem utanför, av rädsla för att Frankrikes makt in EEC skulle försvagas.