Att vara beroende av mobilen och sociala medier klassas inte som en sjukdom i dag. Men det vill brittiska parlamentariker ändra på. Arkivbild. Foto: Isabell Höjman/TT

Brittiska parlamentariker vill beskatta sociala medier-jättar

Publicerad

En grupp parlamentsledamöter i Storbritannien vill att stora sociala medier-företag ska tvingas ta större ansvar för sina användares mobilberoende. Gruppen anser att företag som Facebook, som även äger Instagram, och Twitter bör beskattas i syfte att få pengar till mer forskning om hur smarttelefonerna påverkar människors mentala hälsa.

Mobilen plingar till. De röda cirklarna i apparna lyser starka och försöker förföra – här finns något, för just dig, att se. 

För vissa är dock ruset telefonen syftar till att ge, inte förknippat med något positivt. Därför vill nu parlamentsledamöter i Storbritannien att beroende av sociala medier ska klassas inom ramen av psykisk ohälsa.

– Många av de symptom som finns i andra beroenden, finns också hos mobilanvändare. Det är generella kriterier som att man känner att man använder mobilen mycket mer än vad man vill, får abstinens eller känner begär, säger hjärnforskaren och författaren Sissela Nutley till SVT Nyheter och tillägger:

– Men i dag är det ingen sjukdom, för det finns inte en sådan diagnos att ge.

”Som när bilen kom”

Hela konceptet med smarta telefoner, appar och sociala medier, och huruvida det skänker verklig glädje eller riktig ångest är omdiskuterat. Å ena sidan lyfts de många positiva egenskaperna av mobilutvecklingen, å andra sidan är de högst problematiska.

Men enligt en rapport, som politikerna tagit del av, är det mycket som tyder på att populära sociala nätverkssajters tävlan om att hålla kvar användarna så länge det går på plattform – kan i längden ha en negativ effekt på barn, skriver the Guardian.

– Det finns de som likställer det med när bilen kom. Först kunde vem som helst sätta sig bakom ratten. Det fanns inga körkort, regler eller bilbälten, men i dag ser det helt annorlunda ut, säger Sissela Nutley.

Gränserna har förskjutits

Enighet finner man dock i att båda läger åberopar mer forskning. Och den tillsatta gruppen av brittiska parlamentsledamöter vill se att 0,5 procent av sociala medier-företagens vinster går till mer forskning, samt att riktlinjer sätts upp för allmänheten, skriver BBC.

– Det här är en kollektiv och global utmaning som vi alla behöver hantera och det bör också ligga på techindustrin att hjälpa oss att hitta sunda förhållningssätt, annars kommer folk överge de här plattformarna och det tror jag inte att de vill, säger Sissela Nutley.

I de tidiga åren av 2000-talet räknades tre timmar per dag på en viss medieplattform som högkonsumtion. År 2017 hade den angränsningen tappat relevans. Då hade tre timmar blivit norm, visade Statens medieråds rapport om ungas medievanor.

– Gränserna har förskjutits för vad som skulle anses som problematiskt beteende, för 15 år sedan skulle man inte ha accepterat att folk plockar upp mobilen under bio eller teaterföreställningar till exempel, säger Sissela Nutley.

Datorspelsberoende = sjukdom

Under förra året klassade Världshälsoorganisationen, WHO, datorspelsberoende som en sjukdom. För att bli diagnostiserad krävs att livet ska ha försvagats rejält i minst 12 månader när det kommer till familjeliv, socialt liv samt skola och arbete. 

Skulle vidare forskning visa att sociala medier kan leda till samma negativa tendenser som för mycket datorspelande kan göra, hoppas parlamentarikerna att också det beroendet definieras som psykisk ohälsa. 

– Man behöver forska mycket mer om också sociala medier-beroende skulle kunna bli aktuellt som diagnos. Och det kommer ta lång tid, säger Sissela Nutley.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer