Det som har hänt nu i Burkina Faso ser ut att vara en kupp där den avsatte presidentens anhängare är inblandade. Det är militära elitstyrkor, presidentgardet, som har slagit till och avsatt den tillförordnade premiärministern och den tillförordnade presidenten.
Parlamentsval skulle hållas den 11 oktober. Inför det valet hade man uteslutit flera dussin av Campaorés anhängare.
Lägga sig i
Redan tidigt 2015 kom det till motsättningar mellan militär och civilbefolkning. Tusentals människor demonstrerade och krävde att presidentgardet RSP skulle upplösas.
Demonstranterna menade att gardet försökte lägga sig i den pågående demokratiseringsprocessen. Det var Campaoré som byggt upp RSP för att stärka sin makt över landet.
Nu i september krävde en nationell försonings- och reformkommission att presidentgardet med sina 1.200 man skulle upplösas. Anklagelserna var desamma som tidigt på året: RSP försökte lägga sig i den provisoriska regeringens arbete.
Fruktat maktförlust
Militären är inte enig i sin hållning till det civila samhället. Den på torsdagen avsatte tillfällige premiärministern är själv militär. Försoningskommissionen kallade RSP för ”en armé inom armén”.
Torsdagens kupp har alltså genomförts av krafter inom RSP som har fruktat en maktförlust. FN-chefen och USA har redan protesterat mot kuppen.
De folkliga krafternas strid mot Campaoré har pågått åtminstone sedan 2010. Då vann Campaoré presidentvalet men segern följdes av protester, strejker och myteri. Campaoré hade fått fyra femtedelar av rösterna enligt det officiella resultatet. Men den splittrade oppositionen talade om valfusk.
Missnöjet pyrde
Den stora stridsfrågan efter valsegern 2010 var att Campaoré flera gånger gjorde framstötar om att avskaffa reglerna som begränsar hur många gånger en president får väljas om.
Redan 2011 började den folkliga missnöjet hota Campaorés ställning. Också inom delar av militären pyrde missnöjet. I april 2011 utbröt myteri med skottlossning vid presidentpalatset.
Campaoré bytte ut regeringen och arméledningen. Den dåvarande chefen på presidentgardet hade hört till upprorsmännen.
Men oron fortsatte. Också militärer deltog i dessa protester. Campaorés nya regering sänkte skatter och lovade lägre priser på basvaror för att motverka det sociala missnöjet i befolkningen.
Miljonprotest
I parlamentsvalet 2012 behöll Campaorés parti makten med stor majoritet. Men Campaoré misstänktes för att vilja fortsätta att klamra sig kvar vid makten genom att ändra valreglerna för presidenten.
Stora demonstrationer ägde rum under 2014 i bland annat huvudstaden Ouagadougou.
När parlamentet skulle samlas i slutet av oktober 2014 för att ta ställning till en ändrad författning utbröt våldsamma protester där nära en miljon anhängare. Parlamentet stormades och brändes delvis ner.
Efter ett dygn av fortsatta oroligheter tvingades Campaoré att avgå efter påtryckningar både från omvärlden och arméledningen.
Socialt missnöje
Protesterna i Burkina Faso har av många afrikakännare betecknats som en ljuspunkt i Afrika, där ett folkligt missnöje har lyckats tvinga en maktfullkomlig härskare till eftergifter – och till sist till att avgå.
Växande fattigdom och socialt missnöje har skapat denna opposition, som dock hela tiden har varit splittrad.
Under de oroligheter som fortsatte efter Camapaorés avgång försökte militären ta makten, men omvärldens påtryckningar tvingade fram en tillfällig civil övergångsregering.
Utrikesministern Michel Kafando blev president och överstelöjtnanten Isaac Zida blev premiärminister. Det är de båda som nu avsatts.