Terrorister samlar in pengar via crowdfunding. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Terrorister samlar in pengar via crowdfunding

Crowdfunding, krypterade appar och momsbedrägerier. Så drar terroristerna in pengar för att finansiera sina blodiga dåd, enligt en ny rapport från Finansinspektionen. – De vet hur de ska gömma sig i systemet, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Varje år slussas mellan 1 och 10 miljoner kronor från Sverige till terrororganisationer i utlandet, enligt en uppskattning gjord av Finansinspektionen. I många fall handlar det om helt legala finansieringskällor. 

En norsk studie som har granskat attacker utförda av 40 terrorceller 1993–2013 visar att 73 procent av dåden delvis bekostades med lagliga medel. Vanligast var löner och besparingar. Det här ska ses i relation till att kostnaderna för ett terrorattentat är relativt lågt, i tre fjärdedelar av fallen krävdes mindre än 10.000 dollar (cirka 81.000 kronor).

Siffrorna presenteras i en ny rapport från Finansinspektionen, gjord av Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier på Försvarshögskolan, om hur individer som ansluter sig till terrorgrupper i Syrien och Irak bidrar med pengar och hur grupperna själva finansierar sin verksamhet förutom oljeinkomster och beskattning av befolkningen. Huvudsakligen handlar det om terrorgrupperna Islamiska staten och Jabhat al-Nusra.

Normala aktiviteter

Forskarna konstaterar att terroristernas finansiella aktiviteter är förvånansvärt normala, vilket gör att de lätt hamnar under myndigheternas radar.

En metod som har blivit allt vanligare de senaste åren, och som man först nu börjar se ett mönster i hur det fungerar, är så kallad crowdfunding – insamling av pengar på gräsrotsnivå – via sociala medier.

Utåt sett ber välgörenhetsorganisationer om stöd via Facebook och Twitter. När människor tar kontakt uppmanas de att kommunicera via krypterade appar. Terroristerna är mycket måna om att hålla kommunikationen hemlig och klassar sociala medier utifrån hur säkra de anses vara mot övervakning. Appar som SilentCircle och Redphone anses vara säkra medan Kik och WhatsApp hamnar långt ned på listan.

– De känner till signalspaning och vet hur de ska gömma sig i systemet, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan som är en av författarna bakom rapporten.

Som ett sista steg får givarna instruktioner om hur de ska föra över pengar via penningöverföringsföretag som Western Union.

– De kan dela upp överföringarna i mindre delar för att myndigheterna inte ska reagera.

Falsk flagg

Insamlingarna kan göras under falsk flagg om att pengarna ska gå till humanitär hjälp, men det finns också sajter där givarna kan välja hur de vill stödja terrorkampen, till exempel genom att kryssa i hur många vapen de vill köpa – ungefär som när man skänker pengar till vaccin eller myggnät hos Rädda Barnen.

I vissa fall utnyttjas befintliga välgörenhetsorganisationer för ändamålet, i andra fall skapas nya vars enda syfte är att samla in pengar till terrorister. Men ofta sker insamlingar till humanitär hjälp på samma plattformar som terrorfinansiering, vilket gör att det är svårt att veta vart pengarna går.

Momsbedrägeri

En annan metod som har blivit allt vanligare är momsbedrägerier. 

– Man startar företag i syfte att få momsregistrering och köper varor som är lätta att sälja vidare. När det är dags att betala in momsen har man redan avslutat företaget, säger Erik Sjöholm, chef för penningtvättsenheten på Finansinspektionen.

Momsbedrägeri är en mycket lukrativ metod, som kan generera miljontals kronor.

– Gärningsmännen importerar ofta stora volymer av mobiltelefoner och elektronik, sedan säljer de varorna vidare till ett billigare pris och behåller momspengarna, säger Magnus Ranstorp.

Företaget har ofta målvakter som får ta de juridiska och ekonomiska konsekvenserna när bedrägerierna uppdagas. Det kan vara personer som är helt ovetande om att de används som målvakter, eller så är de redan så skuldsatta att de inte har något att förlora på att ställa upp som målvakt i utbyte mot betalning.

Stulna bilar

IS-rekryterna tar också olika typer av lån – studielån, företagslån och snabblån utan säkerhet – men har aldrig för avsikt att betala tillbaka pengarna.

– Tar du tio snabblån på 5.000 kronor på en vecka så får du ihop 50.000. Då är det lätt att undgå uppmärksamhet eftersom det inte är säkert att lånen syns på en kreditupplysning, säger Erik Sjöholm på Finansinspektionen.

Det förekommer även bedrägerier med leasingbilar, där fordon som anmälts stulna körs ned till Tyskland för att säljas.

Till och med statliga bidrag hjälper till att finansiera terrorismen. Det finns exempel från Europa på terrorresenärer som fortsätter att plocka ut bidrag trots att de befinner sig i Syrien. Och Taimour Abdelwahab, som genomförde terrordådet på Drottningsgatan 2010, finansierade delvis sitt attentat med hjälp av pengar från Centrala studiestödsnämnden.

Även hawala (informella system för penningförmedling) utnyttjas i viss utsträckning för terrorfinansiering, även om det inte har funnits några indikationer på att det används för att samla in pengar till terrorverksamhet i Syrien och Irak.

Omfattande brottslighet

– När vi gjorde den här rapporten trodde vi inte att finansieringen var så organiserad, men den var mer omfattande än vi trodde i antal fall och summor, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Hur vanligt förekommande är de här metoderna i Sverige?

– Det är svårt att uppskatta hur vanligt det är. Men efter diskussion med finanspolisen och säkerhetspolisen har vi starka misstankar om att alla de här metoderna förekommer.

Många dåd är självfinansierade

Visa
  • Rapporten ”Understanding Terrorist Finance Modus Operandi and National CTF-Regimes” är baserad på uppgifter från myndigheter, departement, forskningsinstitutioner, privata organisationer och finanssektorn i sex länder: Danmark, Storbritannien, Holland, USA, Kanada och Israel.
  • Även svenska finanspolisen, Säpo och storbankerna SHB, SEB, Nordea och Swedbank har bidragit med information.
  • Enligt en norsk rapport som citeras av forskarna kostade 76 procent av de attacker som 40 studerade terroristceller genomförde 1993–2013 mindre än 10.000 dollar (cirka 81.000 kronor) att genomföra. 
  • Minst 47 procent av dåden var helt självfinansierade.
  • 90 procent var till stor del självfinansierade.
  • 73 procent av attentaten finansierades delvis genom lagliga metoder.
  • 38 procent bekostades genom illegala metoder.
  • 25 procent fick finansiellt stöd utifrån.

Källa: Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer