Terroristerna får pengar från många olika håll, konstaterar Finansinspektionen. Foto: TT

Så ska Sverige bli bättre på att spåra terrorfinansiärer

Publicerad

Små summor från en rad olika källor gör det svårt att spåra terrorfinansiärer. Det behövs bättre samarbete mellan myndigheter och finansinstitut för att komma åt förövarna. – Många småbrott kan ha terroranknytning, men det ser man inte, säger Lars Nicander på Försvarshögskolan.

Pengar till terrorgrupper strömmar in genom en rad olika metoder. Det handlar om saker som lån, momsbedrägerier och gräsrotsinsamlingar via nätet, enligt en ny rapport från Finansinspektionen.

Eftersom pengarna kommer från så många olika håll och de enskilda summorna ofta är relativt små är det mycket svårt för myndigheterna att upptäcka och sätta stopp för terrorfinansieringen. 

Än så länge finns bara två fällande domar i Sverige. 2006 dömdes två män till fängelse efter att ha samlat in pengar till al-Qaida vid moskéer i Sverige. Den ene hade skickat sammanlagt 1,3 miljoner kronor till Irak.

Ny lagstiftning

Att så få personer döms är kopplat till svårigheten att få fram bevisning. Tidigare var åklagaren tvungen att bevisa att pengarna hade använts till särskilt allvarlig brottslighet, men den 1 april ändrades lagstiftningen så att det numera ska räcka med att visa att pengarna har gått till en terrororganisation eller en person med koppling dit.

Men det är inte säkert att det leder till fler fällande domar, menar åklagare Agnetha Hilding Qvarnström på riksenheten för säkerhetsmål.

– Vi måste kunna visa vart pengarna tagit vägen. Det är inte så lätt eftersom det kanske inte finns fungerande bankväsenden i Syrien och Irak. Folk kan också ta med sig pengar dit rent fysiskt, då är det väldigt svårt, säger hon.

Mer samarbete

Finansinspektionen konstaterar att det finns stora kunskapsluckor hos myndigheter och finansinstitut i Sverige om hur terrorister finansierar sin verksamhet. Även andra aktörer som fastighetsmäklare och revisorer har för dålig kunskap för att slå larm om misstänkta aktiviteter.

För att säkra bevisning krävs bättre samarbete mellan myndigheter som Skatteverket, Finanspolisen, Säpo, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten samt mellan finansinstitut som banker, växlingsföretag och penningöverföringsföretag.

Behövs ett nav

I Storbritannien och Kanada sker en samordning på en högre nivå i särskilda finansunderättelseorgan som bekämpar brott. Något liknande behövs i Sverige, menar Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan.

– Många småbrott kan ha terroranknytning, men det ser man inte. Det behövs ett nav på central myndighetsnivå som driver frågan. Det kan vara till exempel finanspolisen, men i så fall måste den få utredningskapacitet – för det har den inte i dag, säger han.

Det finns redan konkreta planer på att inrätta en samordningsfunktion hos finanspolisen. Förslaget är just nu ute på remiss och svaren ska vara inne den 29 april.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer