Vi träffar Kostas i utkanten av centrala Aten, på Kostas café. Han är både kock, servitör och ensam ägare. Egentligen har han utbildning i marknadsföring men när krisen slog till blev han arbetslös och caféet är hans överlevnad.

– Min syster som också är arbetslös hjälper mig ibland men det är i princip en enmansshow, berättar Kostas.

Ingen av gästerna får kvitto

Han serverar lättare måltider och lite vin, men ingen av gästerna får kvitto. Här frodas den svarta eller kanske lite gråa ekonomin och den har blivit en ny trend hos grekiska småföretagare. Ett nytt sätt att leva.

– Det är inte så jag vill ha det, säger Kostas. Jag skulle vilja kunna betala skatt men då skulle jag inte överleva på det jag säljer.

Kostas är inte ensam. Under vintern har över 20.000 småföretag slagit igen sin verksamhet, eller i alla fall sina böcker. För det är många som ändå fortsätter att arbeta. I dag uppskattas 25 procent av Greklands BNP utgöras av svarta inkomster. Obetalda skatter uppgår till 95 miljarder euro.

Beroende av hjälp utifrån

Grekland är krisen som aldrig försvann. Landet kämpar fortfarande med den största ekonomiska nedgången i eurozonens historia. Budgetnedskärningarna har gjort allt annat än stimulera den grekiska företagsamheten och landet är mer än någonsin beroende av hjälp utifrån.

Totalt har landet lånat 240 miljarder euro av EU, ECB och IMF och stora delar av de lån man tar går åt till att betala av räntorna.