En portkod och upp glider den stora järngrinden. I en så kallad ”gated community” bor familjen i ett radhus. Det är Desmond, hans fru och fyra barn i skolåldern. Desmond Meade har ett förflutet som en ”bad guy” enligt hans egen beskrivning. Brotten kom med drogerna, säger han. Bland annat som skyldig till flera våldsbrott dömdes han till fängelse och avtjänade tre år innan han frigavs år 2004.
Han lämnade fängelset för mer än tio år sedan, lever synbarligen ett högst ordnat liv idag, och ändå är straffet inte över. Desmond har inte rätt att rösta.
”Andra klassens medborgare”
De här lagarna är ett arv från Jim Crow-eran, säger Desmond. Namnet Jim Crow står som en symbol för slaveriet och segregationen i dåtidens USA.
– Att ta ifrån oss rösträtten efter avtjänat straff är att göra oss till andra klassens medborgare, säger Desmond och fortsätter:
– Det känns som en örfil i ansiktet att stängas ute när andra går och röstar.
Desmond Meade sökte hjälp och lyckades bryta med drogerna. Collegestudier ledde vidare till FIU, Florida International University där han studerade till juris doktor.
Men att studierna skulle leda till tjänstgöring i en domstol i Florida är lika uteslutet för Desmond Meade som att rösta. En tidigare straffad som inte återfått sina fullständiga medborgerliga rättigheter är även utestängd från en rad av samhällets ämbeten.
Vill få andra att rösta
Just nu ägnar Desmond Meade nästan all tid åt aktivism inför valet på tisdag. Trots att han själv inte accepteras vid valurnorna försöker han förmå andra att rösta. Under vår korta vandring med Desmond i en sliten utkant av Tampa möter vi flera av de två miljoner människor, de flesta svarta, i delstaten Florida som liksom Desmond är utestängda från valet. Michael Lewis med rastaflätor i en bil som sett sina bästa dagar är en av dem.
Det är 15 år sedan jag satt i fängelse, säger Michael. Jag fick tillbaka rösträtten under en tid, röstade på Obama, och nu har de tagit den ifrån mig igen, varför? Det är viktigt för oss svarta att göra våra röster hörda.
”Det värsta man kan göra”
Yvette Lewis som knackar dörrar tillsammans med Desmond arbetar för kyrkan och håller regelbundet möten med tidigare dömda.
– Vi kan inte ge dem rösträtten tillbaka, säger hon. Den hjälp vi kan ge är gruppsamtal. Och jag har mycket stor förståelse för deras känsla av utanförskap.
Att stänga någon ute från valprocessen är bland det värsta man kan göra mot en svart person, säger hon sedan. Rätten att rösta är ju ett bevis för att man är accepterad, att man räknas i det här samhället, vilket för oss afroamerikaner inte varit någon självklarhet.
Här krävs att alla ska stå upp för flaggan och landet. Samtidigt finns här i USA sex miljoner tidigare dömda människor som saknar rösträtt, säger Yvette Lewis.
Kanske aldrig kommer att få rösta
USA:s delstater har mer eller mindre hårda lagar när det gäller tidigare dömdas rätt att rösta. Tuffaste lagstiftningen har nog Florida där tio procent av den myndiga befolkningen förvägras att rösta. Hårda lagar gäller även i Iowa och Virginia, liksom Florida klassade som ”swing states” med förväntat jämnt resultat i valet på tisdag.
Tendensen nationellt är att vallagarna reformeras och att allt fler tidigare dömda återfår sin rösträtt. Vanligen drivs frågan av företrädare för demokraterna medan republikaner ofta bromsar. Ett tankeexempel – om Floridas tidigare dömda fått rösta i valet år 2000, hade George W Bush då blivit president? Högst tveksamt, är nog svaret.
Hur länge ska Desmond Meade vänta?
Kommer han någonsin att få sin rösträtt tillbaka?
– Jag gjorde mina misstag, säger han. Jag dömdes och jag har sonat mina brott. Så ge mig nu mina rättigheter tillbaka!
Men i Desmonds delstat Florida mal de juridiska kvarnarna på den här punkten mycket långsamt. Och det är faktiskt ingen självklarhet att han någonsin kommer att kunna rösta igen.
– Kanske inte, säger Desmond. Men jag ska åtminstone kämpa för rätten att rösta ända tills jag dör.