Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Thom Thavenius, med bakgrund inom både Säpo och Försvarsmakten: Så jobbar svensk underrättelsetjänst. Foto: SVT/Per Leandersson

Spionåtalet: Så kan svensk underrättelsetjänst ha drabbats

Uppdaterad
Publicerad

Svenska agenter i andra länder kan ha blivit röjda. Källor utomlands som lämnat uppgifter till Sverige kan ha blivit dubbelagenter. Det konstaterar två experter som SVT Nyheter talat med angående åtalet mot två bröder för grovt spioneri.

Det kan till och med ha blivit farligt för vissa personer.

– Ytterst handlar det om risk för liv och hälsa, säger Thom Thavenius som har arbetat inom både Säpo och Försvarsmakten.

Den äldre, nu spionåtalade brodern, har själv uppgett i förhör att han arbetat på Säpos kontraspionage. Enligt uppgifter till tidningen Dagens Nyheter ska han även ha arbetat på Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Det är en mycket hemlig organisation under den militära underrättelsetjänsten, Must.

Om hemligstämplade uppgifter från KSI läckt till främmande makt är det ytterst problematiskt, menar Thom Thavenius, som tidigare jobbat inom Säpo och Försvarsmakten, nu ställföreträdande säkerhetschef på SVT.

Spionbröderna

Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant med bakgrund inom militära underrättelsetjänsten, säger att allt beror på vilken typ av tjänst den åtalade haft och vilka uppgifter han egentligen kan ha kommit över. 

– Men worst case scenario är katastrof, konstaterar han.

Källor kan blivit röjda

Enligt Jörgen Elfving skulle källor och kontakter som Sverige har utomlands ha kunnat bli röjda. Det kan i sin tur ha lett till att de blivit värvade av motståndarsidan och blivit dubbelagenter. Även svensk personal i Sverige kan ha röjts.

– Det kan leda till att de i princip är oanvändbara framgent, säger Elfving.

Att veta vilka uppgifter de misstänkta eventuellt kommit över är avgörande för hur den svenska underrättelsetjänsten kan fortsätta att fungera, enligt Thom Thavenius.

– Vi kan vara tämligen säkra på att säkerhetspolisen och den militära säkerhetstjänsten jobbat precis lika aktivt med att kartlägga skadan som det har inneburit för egen och andras verksamhet, som med själva utredningen.

Måste röra sig försiktigt

Jörgen Elfving är inte förvånad över att utredningen pågått under många år. Han har själv deltagit i liknande utredningar och uppger att det kan ta lång tid innan man har tydliga bevis i fall som det här.

– Sådana här utredningar är enormt svåra. Man måste röra sig mycket försiktigt när man lägger det här pusslet. Röjer man sig kan alla bevis förstöras.

Rättegången är planerad att inledas 24 november i Stockholms tingsrätt. Båda bröderna nekar till brott.

Ena broderns advokat, Anton Strand, har tidigare sagt till SVT Nyheter:

– Min klient förnekar allt som läggs honom till last. Han bestrider att han skulle ha gjort något felaktigt över huvudtaget.

I videon: Så fungerar svensk underrättelsetjänst. ”Rekryterar agenter i andra länder”.

Agenter och spioner

Spion är en person som begår spioneribrott, det vill säga brott mot 19 kap 5 eller 6 paragrafen brottsbalken. Att utan uppsåt begå ett sådant brott kallas obehörig befattning med hemlig uppgift.

En agent däremot behöver inte göra sig skyldig till spioneribrott i sin verksamhet. En agent kan utföra uppdrag för sin uppdragsgivare utan att hans agerande går över gränsen för vad som är straffbart.

En dubbelagent förråder minst en part och kan medvetet lämna vilseledande uppgifter.

Kontraspionage syftar till att hindra och avslöja spionage.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Spionbröderna

Mer i ämnet