Foto: SVT

Massiva protester i Minsk – kräver maktskifte

Uppdaterad
Publicerad

Massiva demonstrationer pågår just nu i Minsk för att pressa president Alexander Lukasjenko att avgå.

Hundratusentals demonstranter har på nytt samlats på Självständighetstorget i Minsk insvepta i oppositionens rödvita flaggor.

– Vi har bara två krav: Rättvisa val och ett slut på våldet, säger 32-årige Igor, en av deltagarna i söndagens manifestation i huvudstaden.

I 26 år har den nu 65-årige Alexander Lukasjenkosuttit på posten som president i Belarus. Den 9 augusti vann Alexander Lukasjenko presidentvalet med hela 80 procent av rösterna. 

Och efter att Lukasjenko utnämnt sig själv som vinnare av presidentvalet bröt massiva protester ut. Tusentals personer greps och många har vittnat om polismisshandel och tortyr.

Under söndagen, två veckor efter valet, bröt nya massiva prostester ut i Minsk för att få Lukasjenko att avgå.

”Hittat en person hängd”

Elin Jönsson, SVT:s utsända, beskriver känslan på plats.

– Den är extremt beslutsam, att de kommer stå här till slutet. Men det kändes också som att människor påverkats av hoten och rädslan av att militärer och poliser var här på plats, säger Jönsson.

Man har gått ut och sagt att protesterna är ”olagliga demonstrationer” för att förhindra folket att protestera.  

– Det har kommit uppgifter om att man hittat en person hängd, som varit försvunnen. Det skrämmer många.

Hur är det att vara journalist och jobba där?

– Jag känner mig orolig, för jag vet att många av mina journalistkollegor gripits. Så det är klart att det är stressande för mig och jag vet att polisen inte alltid frågar vem man är och varför man är här först. Militärpolisen slår sönder bilar, drar ut folk och misshandlar dem. Man lever med risken att bli gripen och vi har flera gånger varit tvungen att springa ifrån militärpolisen.

”Vi är inte rädda för dem längre”

Det är den 37-åriga oppositionensledaren Svetlana Tichanovskaja, Lukasjenko utmanare i valet, som från sin exil uppmanat demokratiaktivisterna att fortsätta sin kamp.

– Vi är det belarusiska folket, vi är en majoritet och vi kommer inte att kliva åt sidan. Vi är inte rädda för dem längre, säger Tichanovskaja, som sedan valet befinner sig i exil i Litauen, i en intervju med AFP.

Under lördagen besökte Alexander Lukasjenko staden Grodno, som ligger nära Belarus gräns mot Polen, för att inspektera militära styrkor. Då anklagade han Natotrupper i Polen och Litauen för ”ökad rörlighet” i gränsområdet och beordrade militären att ha ”full stridsberedskap” och att landets territorium måste skyddas.

Avfärdar utspelet

Men Litauens president Gitanas Nauseda avfärdar Lukasjenkos utspel.

– Regimen försöker avleda uppmärksamheten från Belarus interna problem till vilket pris som helst med totalt grundlösa påståenden om inbillade externa hot, säger han.

Och oppositionensledaren Svetlana Tichanovskaja manar sina anhängare att inte låta sig ”distraheras” av presidentens påståenden att landet är under militärt hot.

– Här anser man att Lukasjenko är en före detta president, säger SVT:s utsända Elin Jönsson.

Fakta: Alexander Lukasjenko

Belarus nu 65-årige president Alexander Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken Belarus sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator. Hans utrikespolitik har till största delen varit starkt prorysk, även om relationen till den ryske ledaren Vladimir Putin inte minst den senaste tiden varit ansträngd.

Några av Lukasjenkos främsta utmanare genom åren har försvunnit spårlöst och antas vara döda, däribland den tidigare vice premiärministern Viktor Hantjar och inrikesministern Jurij Zacharenko. Andra har misshandlats eller kastats i fängelse.

Efter presidentvalet i augusti 2020, då Lukasjenko utropade sig som segrare, utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning. Tusentals personer har gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

EU har meddelat att man inte accepterar valresultatet och betraktar Lukasjenkos anspråk på makten som illegitimt.

Källa: NE, TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.