Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Följ SVT:s liverapport med senaste nytt om kriget.
Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Följ SVT:s liverapport med senaste nytt om kriget.
Ryssland attackerade Ukraina med nästan 500 drönare och 40 missiler under natten, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X.
Zelenskyj uppger också att attackerna riktades mot landets energiinfrastruktur och civila byggnader.
En tredjedel av Kiev saknar värme efter attackerna, skriver Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha på X. Temperaturen i Kiev är runt noll grader.
En rysk robotattack mot Kyjiv under natten skadade byggnader och studentbostäder vid det statliga handels- och ekonomiuniversitetet. Flera personer skadades, däribland studenter, enligt Ukrainas utbildningsminister.
SVT besöker nedslagsplatsen och pratar med volontärer och studenter som hjälps åt med att skydda bostäderna i ett av de drabbade husen med utslagna fönsterrutor.
Det är den senaste i en rad ryska attacker mot ukrainska utbildningsinstitutioner. Förra veckan skadades tre universitet i Kyjiv, Uman och Kremenchuk. Ukrainas utbildningsministerium uppger att skolor, universitet och andra utbildningsbyggnader återkommande drabbas av ryska angrepp.
I Ukraina är tongångarna positiva efter Alexander Stubb och Jonas Gahr Støres samtal med Rysslands president Vladimir Putin. Det säger SVT:s Ukrainakorrespondent Christoffer Wendick.
– Man är nöjd över att samtalet ägde rum. För här är man orolig över att USA, Ryssland och Kina är på väg att dela upp världen i olika maktsfärer och där Ukraina då skulle hamna i den ryska sfären, och i Rysslands våld.
Vapenvilan för att få in humantär hjälp till staden Olesjky i de ryskockuperade delarna av Cherson kommer att pågå till kl 22.59 den 1 november. Det meddelade Rysslands kommissionär för mänskliga rättigheter Yana Lantratova enligt Reuters.
Både Ryssland och Ukraina har skrivit under vapenvilan som trädde i kraft på tisdagen, det har dock varit oklart hur länge den ska pågå.
USA:s presidenthustru Melania Trump, som sägs ha bidragit till att avtalet slöts, skriver på X att vapenvilan nu även omfattar ett större område för att göra det möjligt för civila att lämna den svältdrabbade staden utan att riskera att dödas av drönare och artilleri.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att ”konflikten i Ukraina kommer att fortsätta och troligen även eskalera”, rapporterar ryska statliga medier enligt Reuters.
Detta som en kommentar till dagens telefonsamtal som Rysslands president Vladimir Putin hade med sin finske kollega Alexander Stubb samt Norges statsminister Jonas Gahr Støre.
Lavrov sade att de nordiska ledarna ”inte hade erbjudit någonting nytt om konflikten i Ukraina” och lade till att initiativet endast visar hur de europeiska länderna försöker skaffa sig en roll i förhandlingsprocessen.
Enligt SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecka Haimi är det finsk-norska initativet att ta direktkontakt med Vladimir Putin ett avsteg från det traditionella sättet att hantera ett fientligt Ryssland.
Generellt brukar de nordeuropeiska länderna anse att samtalen är meningslösa då de utnyttjas av Ryssland för att vinna tid och så splittring. Detta medan länder i de södra delarna av Europa drivit linjen att direkta samtal behövs för att fredsprocessen ska komma vidare.
För sex veckor sedan lämnade Vitaly sin hemstad Olesjky vid fronten i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sin trettonårige son. Han befarade att familjen annars skulle svälta ihjäl.
På tisdagen trädde en vapenvila i kraft för att möjliggöra att mat och förnödenheter kan föras in i den krigshärjade staden.
Både Ryssland och Ukraina har skrivit under vapenvilan. Men Vitaly är skeptisk.
– När du levt 4,5 år bland rysk militär inser du att nästan allt de säger är lögn, säger han i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen är kritisk mot att europeiska ledare tar kontakt med Rysslands president utan att samordna med sina allierade först.
Direkt efter samtalet med Putin kontaktade Finlands Alexander Stubb och Norges Jonas Gahr Støre Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Enligt SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecka Haimi är reaktionerna från Ukraina positiva.
Kreml bekräftar att telefonsamtalet mellan Vladimir Putin, Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre har ägt rum.
Enligt Kreml var samtalet ett initiativ från de två nordiska ledarna. Putin ska ha sagt att en varaktig fred i Ukraina förutsätter att Rysslands intressen tillgodoses. Han ska även ha anklagat Nato och EU för att föra en konfrontativ politik som bidrar till att förlänga kriget.
Ledarna ska enligt Ryssland även ha diskuterat säkerheten i Östersjöområdet.
Kreml skriver att man välkomnar förhandlingar om Ukraina i Abu Dhabi och att Putin, Stubb och Gahr Støre enats om att ”fortsatt hålla direkt telefonkontakt”.
