Gå direkt till textinnehållet
Live

Senaste nytt om kriget i Ukraina

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Följ SVT:s liverapport med senaste nytt om kriget.

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Följ SVT:s liverapport med senaste nytt om kriget.

Putin talar vid ett möte med Rysslands namnskylt framför sig

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Norge och Finland har haft samtal med Putin – vad betyder det för kriget`? Foto: Pavel Bednyakov /AP/TT

Kriget i Ukraina

Nils Jönsson bylinebild
Nils Jönsson
SVTReporter

Bert Sundström: Magstarkt att bjuda in Putin

– Det är magstarkt att bjuda in Putin till ett så kallat fredsråd, trots att han startat det största kriget i Europa sedan andra världskriget och är skyldig till hundratusentals människors död, säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström om uppgifterna att Putin erbjudits en plats i Trumps fredsråd för Gaza.

Han tolkar det som att Trump vill bygga vidare på relationen med Putin.

– Inbjudan måste ses i kontexten av kriget i Ukraina, där det har blivit uppenbart att Trump står mycket närmare Putin än Ukraina.

Bert Sundström tror att Ryssland kommer att göra noga övervägningar innan Putin tackar ja och analysera hur det kan påverka ryska intressen i Mellanöstern och om det finns några risker för Putin att delta i ett sådant här sammanhang.

Överblick

Rebecca Haimi bylinebild
Rebecca Haimi
SVTUkrainakorrespondent

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Strax efter missilnedslaget på universitetsområdet i Kyjiv. SVT besöker platsen.

På plats: skolor och universitet mål för ryska attacker

En rysk robotattack mot Kyjiv under natten skadade byggnader och studentbostäder vid det statliga handels- och ekonomiuniversitetet. Flera personer skadades, däribland studenter, enligt Ukrainas utbildningsminister.

SVT besöker nedslagsplatsen och pratar med volontärer och studenter som hjälps åt med att skydda bostäderna i ett av de drabbade husen med utslagna fönsterrutor.

Det är den senaste i en rad ryska attacker mot ukrainska utbildningsinstitutioner. Förra veckan skadades tre universitet i Kyjiv, Uman och Kremenchuk. Ukrainas utbildningsministerium uppger att skolor, universitet och andra utbildningsbyggnader återkommande drabbas av ryska angrepp.

SVT-avatarSVT-avatar
Johan Wicklén
SVT

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Positivt i Ukraina efter finsk-norskt Putin-samtal

I Ukraina är tongångarna positiva efter Alexander Stubb och Jonas Gahr Støres samtal med Rysslands president Vladimir Putin. Det säger SVT:s Ukrainakorrespondent Christoffer Wendick.

– Man är nöjd över att samtalet ägde rum. För här är man orolig över att USA, Ryssland och Kina är på väg att dela upp världen i olika maktsfärer och där Ukraina då skulle hamna i den ryska sfären, och i Rysslands våld.

SVT-avatarSVT-avatar
Johan Juhlin
SVTreporter

Sluttid på vapenvilan i Olesjky

Vapenvilan för att få in humantär hjälp till staden Olesjky i de ryskockuperade delarna av Cherson kommer att pågå till kl 22.59 den 1 november. Det meddelade Rysslands kommissionär för mänskliga rättigheter Yana Lantratova enligt Reuters.

Både Ryssland och Ukraina har skrivit under vapenvilan som trädde i kraft på tisdagen, det har dock varit oklart hur länge den ska pågå.

USA:s presidenthustru Melania Trump, som sägs ha bidragit till att avtalet slöts, skriver på X att vapenvilan nu även omfattar ett större område för att göra det möjligt för civila att lämna den svältdrabbade staden utan att riskera att dödas av drönare och artilleri.

SVT-avatarSVT-avatar
Johan Juhlin
SVTreporter
Foto: Vahid Salemi /AP/TT

Moskva: Trolig eskalering av konflikten

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att ”konflikten i Ukraina kommer att fortsätta och troligen även eskalera”, rapporterar ryska statliga medier enligt Reuters.

Detta som en kommentar till dagens telefonsamtal som Rysslands president Vladimir Putin hade med sin finske kollega Alexander Stubb samt Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

Lavrov sade att de nordiska ledarna ”inte hade erbjudit någonting nytt om konflikten i Ukraina” och lade till att initiativet endast visar hur de europeiska länderna försöker skaffa sig en roll i förhandlingsprocessen.

SVT-avatarSVT-avatar
Johan Juhlin
SVTreporter

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

”Finns en skiljelinje i Europa”

Enligt SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecka Haimi är det finsk-norska initativet att ta direktkontakt med Vladimir Putin ett avsteg från det traditionella sättet att hantera ett fientligt Ryssland.

Generellt brukar de nordeuropeiska länderna anse att samtalen är meningslösa då de utnyttjas av Ryssland för att vinna tid och så splittring. Detta medan länder i de södra delarna av Europa drivit linjen att direkta samtal behövs för att fredsprocessen ska komma vidare.

SVT-avatarSVT-avatar
Hedvig Eriksson
SVTReporter

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
När maten inte längre räckte till valde Vitaly och hans familj att fly från krigshärjade Olesjky.

Familjen lämnade Olesjky ”Fly eller dö av svält”

För sex veckor sedan lämnade Vitaly sin hemstad Olesjky vid fronten i östra Ukraina tillsammans med sin fru och sin trettonårige son. Han befarade att familjen annars skulle svälta ihjäl.

På tisdagen trädde en vapenvila i kraft för att möjliggöra att mat och förnödenheter kan föras in i den krigshärjade staden.

Både Ryssland och Ukraina har skrivit under vapenvilan. Men Vitaly är skeptisk.

– När du levt 4,5 år bland rysk militär inser du att nästan allt de säger är lögn, säger han i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

SVT-avatarSVT-avatar
Johan Juhlin
SVTreporter

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

”Ska vara försiktig med att ge Putin möjligheter”

Danmarks statsminister Mette Frederiksen är kritisk mot att europeiska ledare tar kontakt med Rysslands president utan att samordna med sina allierade först.

SVT-avatarSVT-avatar
Johan Juhlin
SVTreporter

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecka Haimi om det finsk-norska initiativet

”Tacksam för europeiska allierade”

Direkt efter samtalet med Putin kontaktade Finlands Alexander Stubb och Norges Jonas Gahr Støre Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt SVT:s Ukrainakorrespondent Rebecka Haimi är reaktionerna från Ukraina positiva.

SVT-avatarSVT-avatar
Nils Stahle
SVTReporter

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Kristersson: ”Vi kommer säkert få återkoppling”

Rebecca Haimi bylinebild
Rebecca Haimi
SVTUkrainakorrespondent

Kreml bekräftar samtalet: anklagar EU och Nato för konfrontativ politik

Kreml bekräftar att telefonsamtalet mellan Vladimir Putin, Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre har ägt rum.

Enligt Kreml var samtalet ett initiativ från de två nordiska ledarna. Putin ska ha sagt att en varaktig fred i Ukraina förutsätter att Rysslands intressen tillgodoses. Han ska även ha anklagat Nato och EU för att föra en konfrontativ politik som bidrar till att förlänga kriget.

Ledarna ska enligt Ryssland även ha diskuterat säkerheten i Östersjöområdet.

Kreml skriver att man välkomnar förhandlingar om Ukraina i Abu Dhabi och att Putin, Stubb och Gahr Støre enats om att ”fortsatt hålla direkt telefonkontakt”.