Volodymyr Zelenskyj säger i ett uttalande till BBC på fredagen att Donald Trump har ”rätt om Krimhalvön” och att Ukraina inte har tillräckligt med vapen för att återta kontrollen av området. Krimhalvön annekterades av Ryssland 2014.

Krimfrågan har varit central i förhandlingarna kring vapenvila och fred i Ukraina. USA föreslår att området ska fortsätta vara under rysk kontroll efter krigets slut. Samtidigt har ledarna i Kiev tidigare sagt att man inte kommer ge upp Krim i en fredsprocess med Ryssland.

Zelenskyj tonar dock ner kravet och säger att ”en fullständig och ovillkorlig vapenvila öppnar upp för möjligheten att diskutera allt”.

Mötet mellan USA:s sändebud Steve Witkoff och president Putin i Moskva pågick i tre timmar. Samtalet var konstruktivt, uppger presidentens rådgivare Jurij Usjakov som också deltog på mötet.

– Samtalet gav Ryssland och USA tillfälle att närma sig varandra ytterligare, inte bara i fråga om Ukraina även i ett antal andra internationella frågor, sade Usjakov till reportrar efter mötet, rapporterar Reuters.

En fråga som särskilt diskuterades var att återuppta direkta förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.

Ryssland och Ukraina har inte haft direkta samtal sedan våren 2022.

Steve Witkoff har inte kommenterat vad som diskuterades på mötet.

Generallöjtnant Yaroslav Moskalik dödades av en hemmagjord bilbomb, uppger ryska utredare i ett uttalande.

Moskalik dödades i ett bostadsområde i staden Balashikha öster om Moskva på fredagen, samma dag som USA:s sändebud Steve Witkoff rest till Ryssland för att träffa president Putin.

Kreml anklagar Ukraina för att ligga bakom attacken.

– Regimen i Kiev fortsätter att involvera sig i terroristattacker på vårt lands territorium, säger den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov till statlig tv.

Ukraina har inte kommenterat attacken. I december dödades en general i ett liknande dåd i Moskva, en händelse som Ukraina via anonyma källor tog på sig.

Att förslagen på hur Ukrainakriget ska avslutas skiljer sig åt har lyfts fram av källor nära samtalen. Dokument som Reuters läst visar tydligt skillnaderna, skriver nyhetsbyrån.

Den första texten från Trumps sändebud Steve Witkoff föreslår att Ryssland behåller Krim och ockuperade områden. Medan motdokumentet skjuter frågan tills efter en vapenvila. Sanktionerna mot Ryssland ska slopas enligt Witkoff-förslaget medan motförslagen föreslår gradvis lättnad.

Enligt Witkoffs första förslag ska Ukraina få en ”robust säkerhetsgaranti” med europeiska och andra stater som garanti och Kiev ska inte söka Nato-medlemskap. I andra dokumentet föreslås inga begränsningar för ukrainska styrkor eller allierade på ukrainsk mark.

I videon ovan förklarar SVT:s utrikesreporter Bert Sundström skillnaderna mellan de två förslagen.

– Jag beklagar djupt att USA nu sprider ryska uppfattningar om vad Krim är. Så kommenterar Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) Donald Trumps uttalande att ockuperade Krimhalvön i Ukraina ”ska förbli ryskt”, det skriver Göteborgs-Posten.

Kristersson menar att det är ”bara Ukraina som i eventuella förhandlingar kan definiera vad som är Ukrainas territorium och vad de skulle vara beredda att förhandla om”.

– Det här är otroligt viktigt för att kunna få en fred som är hållbar och som är rättvis, säger han till tidningen.

Ukraina kommer inte att återfå Krim, det är USA:s president Donald Trumps nya besked.

– Krim kommer att förbli rysk, säger han till tidningen Time Magazine.

Enligt intervjun med Trump vill han även att Ryssland ska få 20 procent av Ukrainas territorium men att Krimhalvön ”måste” förbli under rysk kontroll.

Enligt ingår USA:s formella godkännande av Krim som ryskt i det amerikanska fredsförslaget. Halvön Krim annekterades 2014 av Ryssland.

Trump återkommer i intervjun till att det var Kiev som startade kriget när man började tala om Nato-medlemskap:

– Jag tror att det har varit det som fick kriget att börja, säger han.

Nyhetsbyrån Reuters har tagit del av ett antal förslag om hur Rysslands krig i Ukraina ska avslutas som presenterades för europeiska tjänstemän av USA:s sändebud Steve Witkoff vid samtal i Paris den 17 april.

Ukrainska och europeiska tjänstemän motsatte sig vissa amerikanska förslag och formulerade motförslag om frågor som territorium och sanktioner, enligt de fullständiga texterna av förslagen som Reuters har gått igenom.

De primära skillnaderna i de två texterna handlar om frågor om territorium, hävning av sanktioner mot Ryssland, säkerhetsgarantier och storleken på Ukrainas militär.