Ukrainas militära underrättelsetjänst (GUR) hävdar att en av deras havsdrönare för första gången i världshistorien skjutit ner ett stridsflyg.

Det ryska flyget, ett av typen SU-30, ska ha träffats av en robot den 2 maj över Svarta havet avfyrad av en av Ukrainas Maguradrönare. Drönaren har tidigare använts för att slå ut ryska örlogsfartyg och uppgavs 2024 även ha skjutit ner en rysk helikopter.

”Stridsflyget från den ryska aggressorstaten, med ett uppskattat värde på 50 miljoner dollar, tog fyr i luften och föll ned i havet”, skriver GUR på Telegram.

Ryssland har inte kommenterat påståendet, som SVT Nyheter inte har kunnat verifiera.

Volodymyr Zelenskyj har kallat Vladimir Putins nya temporära vapenvila för ett manipulationsförsök. Han avvisar nu idén helt.

– Detta är teater. Det är omöjligt att skapa en plan för hur man kan avsluta kriget på två eller tre dagar, säger han enligt Interfax Ukraina.

– Ett skådespel för att ge Putin en mjuk atmosfär den 9 maj så att alla känner sig bekväma, säkra – dessa ledare, Putins vänner eller partners på torget i Kreml. Men ingen kommer hjälpa Putin.

Orden möts av hot från Moskva.

”I händelse av en provokation på segerdagen finns inga garantier för att Kiev ser den 10 maj”, skriver Dmitrij Medvedev, ordförande i det ryska säkerhetsrådet.

I ett uttalande under lördagen hyllar Volodymyr Zelenskyj mötet han hade med Donald Trump vid påve Franciskus begravning förra veckan, och kallar samtalet ”kanske det bästa de någonsin haft”.

De ska bland annat ha diskuterat mineralavtalet, luftvärnssystem och en eventuell vapenvila, där båda presidenterna var överens om en 30 dagars vapenvila mellan Ryssland och Ukraina vore det bästa första steget.

Zelenskyj ska även ha lyft frågan om sanktioner och fått ”väldigt stark” respons av Trump, skriver Reuters.

Det ligger för närvarande flera möjliga ekonomiska straffåtgärder gentemot Ryssland förberedda på president Donald Trumps bord, uppger källor för Bloomberg.

De vill dock inte berätta vilka alternativen är och betonar att Trump ännu inte tagit något beslut om att införa dem.

Uppgifterna kommer i ljuset av Ukrainas och dess europeiska allierades ständiga vädjanden om ökad press från USA. Detta inte minst sedan Ryssland, till skillnad från Ukraina, vägrat gå med på en komplett vapenvila i 30 dagar.

I början av april uttryckte halva senaten en vilja att införa hårda sanktioner mot Ryssland om inte landet på ett ärligt sätt engagerar sig för fred.

Det belgiska finansinstitutet Euroclear planerar att för första gången dela ut 3,4 miljarder euro från de frysta ryska tillgångarna i Europa, uppger källor med insyn för Reuters.

Pengarna är enligt dem tänka att gå till investerare i väst som kompensation för att den ryska regeringen nyligen konfiskerat deras medel i Ryssland.

De 3,4 miljarderna tas från en pott bestående av 10 miljarder euro som frysts med anledning av sanktioner mot en rad ryska aktörer. Pengarna hålls separat från de omkring 200 miljarder euro tillhörande den ryska centralbanken som frysts av EU, medel som använts som säkerhet för ett stort lån till Ukraina.

USA kommer inte längre att agera medlare i fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina. Det meddelar Tammy Bruce, talesperson på utrikesdepartementet, på en presskonferens.

Enligt Tammy Bruce kommer USA att fortsätta att hjälpa till på alla sätt de kan men ”byta metod” och inte längre ”flyga runt i världen” för att delta i möten.

I stället behöver Rysslands och Ukrainas ledare själva presentera konkreta förslag på hur kriget kan avslutas och hålla direkta möten med varandra, säger hon.

USA har tidigare varnat för att landet kommer att dra sig tillbaka om det förslag till fredsavtal som tagits fram i medlingen avvisas av parterna.