Direkt

Senaste nytt om kriget i Ukraina

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här flyr barn och vuxna raketattackerna i Kiev. Foto: Twitter

Kriget i Ukraina

Scholz öppnar för nya samtal med Putin

Relationerna mellan Tyskland och Ryssland är iskalla på grund av Rysslands invasion av i Ukraina.

Trots detta planerar förbundskansler Olaf Scholz att ringa president Putin "i sinom tid".

- Det har gått en tid sedan mitt senaste telefonsamtal, säger Scholz till tidningen Kölner Stadt-Anzeiger.

Senast de båda ledarna talades vid på telefon var i december. Under det timslånga samtalet uppmanade förbundskanslern Putin att dra tillbaka de ryska soldaterna från Ukraina. Den ryske presidenten anklagade å sin sida västländerna för att föra en "destruktiv" politik.

TT/SVT

Överblick

Pinnat inlägg

Hur stor del av Ukraina har Ryssland tagit?

Se vilka områden i Ukraina som Ryssland har kontroll över just nu och ytterligare kartor som ger kontext till kriget:

Zelenskyj: Pratat med BAE om bas i Ukraina

I ett tal i natt säger Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj att han under dagen samtalat med vapentillverkaren BAE systems om att etablera en bas i Ukraina för produktion och reparation vapen.

- Vi pratar om allt från stridsvagnar till artilleri, säger Zelenskyj.

BAE systems är ett brittisk vapenproducent som bland annat äger de svenska företagen BAE Systems Bofors och
BAE systems Hägglunds.

Bofors tillverkar bland annat artillerisystemet Archer som Sverige har skickat åtta av till Ukraina.

Hägglunds tillverkar bland annat Stridsfordon 90 som Sverige har skickat 50 stycken av till Ukraina.

Huruvida Zelenskyj och BAE Systems samtalat om just dessa svensktillverkade vapensystem framgår inte.

Markerad händelse

FN varnar för möjliga olyckor vid kärnkraftverk

Det är som att "kasta en tärning" varje gång kärnkraftverket Zaporizjzja får strömavbrott. Det säger Rafael Grossi, chef för FN:s internationella atomenergiorgan IAEA enligt flera nyhetsbyråer.

Strömmen har försvunnit vid kärnkraftverket, som just nu är under rysk kontroll, sju gånger på grund av strider i närheten.

Varje gång har man behövt förlita sig på reservgeneratorer som har förhindrat att en allvarligare olycka skett.

- Men en dag kommer vår tur ta slut, säger Rafael Grossi inför FN:s säkerhetsråd.

Han uppmanade både Ukraina och Ryssland att respektera fem punkter som IAEA tagit fram för att en kärnkraftsolycka ska kunna undvikas. De handlar bland annat om att inte attackera kraftverket, och att inget av länderna ska bruka eller förvara vapen vid kärnkraftverket.

Markerad händelse

Djupsjö: Två syften att attackera Moskva

Tidigt imorse attackerades Moskva av ett flertal drönare. Ukraina förnekar att de på något sätt är inblandade - men major Roger Djupsjö tror ändå att Ukraina mycket väl kan ligga bakom.

Enligt Djupsjö kan Ukraina ha både psykologiska och taktiska orsaker till att utföra de här attackerna.

- Ukriana utsätts i princip varje dag för den här typen av aktioner. Då är det här ett sätt att visa att man har förmågan att slå tillbaka med samma medel och att Moskva inte kan känna sig säkra.

- Det andra är att Ryssland måste skydda sin huvudstad med luftvärnsenheter som skulle behövas bättre framme vid fronten för att skydda logistik och annat, säger Roger Djupsjö i kvällens Aktuellt.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Fyra döda och 34 skadade i dagens attacker

Den civila dödssiffran från dagens ryska attacker mot Ukraina har höjts från en till fyra. Dessutom har 34 personer skadats. Det uppger ukrainska myndigheter enligt Sky News.

Huvudstaden Kiev attackerades bland annat med ett trettiotal drönare under natten. Det var den 17:e ryska attacken mot Kiev den här månaden.

Vita huset: Stödjer inte drönarattack mot Moskva

USA håller på att samla in underrättelseinformation om tisdagsmorgonens drönarattackerna mot Moskva. Det säger Vita huset till Reuters.

Samtidigt återupprepar man budskapet att USA inte stödjer attacker på rysk mark.

Storbritanniens regering har dock en annan syn. Den brittiske
utrikesminister James Cleverly säger att "legitima militära mål" utanför Ukraina är en del av landets självförsvar.

- Vi borde erkänna det, säger han på en pressträff i Estland enligt Sky News.

Den brittiske utrikesministern James Cleverly och Estlands premiärminister Kaja Kallas med respektive länders flaggor i bakgrunden.
Den brittiske utrikesministern James Cleverly träffade Estlands premiärminister Kaja Kallas på tisdagen. Foto: Pavel Golovkin/AP/TT

USA och EU kritiserar anti-rysk polsk lagstiftning

Europeiska kommissionen och USA:s utrikesdepartement riktar stark kritik mot den polska regeringens nya lagförslag som de menar kan hindra politiska motståndare från att ställa upp i val. Det rapporterar Reuters.

Lagen undertecknades av president Andrzej Duda under måndagen påstås förhindra ryskt inflytande i politiken. Men enligt Didier Reynders, EU:s kommissionär för rättvisa, kan den användas för att stoppa en individ från att bli vald helt utan rättslig prövning.

Regeringspartiet Lag och rättvisa har tidigare anklagat oppositionspolitiken Donald Tusk, som tidigare varit Europeiska rådets ordförande, för att ha varit alltför vänlig mot Ryssland när han var premiärminister 2017-2014.

Arbetare reparerar skadorna på ett bostadshus i Moskva efter tisdagsmorgonens drönarattack.

Förstörd husfasad i Moskva.
Foto: Maxim Shipenkov/EPA/TT
Markerad händelse

Putin: Vi ska stärka luftförsvaret i Moskva

President Vladimir Putin säger att morgonens drönarattack mot Moskva var menad att "provocera" Ryssland, skriver den statliga ryska nyhetsbyrån RIA.

Han kallar det en terrorattack riktat mot civila mål, orkestrerad av Ukraina.

Putin hävdar vidare att stadens luftvärn fungerade "korrekt" men tillade att det finns saker som kan förbättras. Därför ska luftförsvaret stärkas framöver, enligt honom.

Ukrainska myndigheter hävdar att de inte har med attacken att göra. Mychaljo Podoljak, president Zelenskijs rådgivare, säger dock att man glädjs över händelsen i Kiev.

En ung kvinna eskorteras av räddningstjänsten efter drönarattackerna mot Kiev den 30 maj. Foto: Sergei Supinsky/TT

Rysk minister: 1,5 miljoner pass utfärdade

Rysslands premiärminister Michail Misjustin uppger att landet utfärdat omkring 1,5 miljoner ryska pass i de ockuperade delarna av Ukraina, rapporterar Reuters.

Förra hösten annekterade Ryssland de ukrainska regionerna Cherson, Luhansk, Donetsk och Zaporizjzja - ett brott mot internationell lag.

En rad aktörer, bland annat det brittiska försvarsdepartementet, har larmat om att ukrainare i regionerna tvingas att ta emot ryska pass. Detta under hot om att bli deporterad eller få sin egendom beslagtagen.

Ukraina har vid flera tillfällen beskrivit utdelningen av pass som en metod för att "ryssifiera" delar av landet.

Senaste om: Kriget i Ukraina