Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Högsta domstolen kan pröva svensk klimatpolitik. Foto: SVT

Efter fällandet – Sveriges klimatpolitik kan bedömas kränka mänskliga rättigheter

Publicerad

Schweiz har brustit i att skydda de mänskliga rättigheterna när man inte gjort tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Det slog Europadomstolen fast på tisdagen – och beslutet bedöms få betydelse för liknande mål i Sverige.

2 000 pensionärer stämde den Schweiziska staten då de ansåg att deras bristande handlingar i klimatfrågor kränkt deras mänskliga rättigheter.

Europadomstolen dömde i pensionärernas favör – och nu kan liknande processer komma att prövas i svensk domstol.

Organisationen Aurora har nämligen stämt svenska staten på liknande grunder.

– Jag tror att det här bekräftar att högsta domstolen kommer att pröva detta, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

Aurora: Får ett mycket bättre läge

Ida Edling, klimataktivist och talesperson för Aurora, tror att tisdagens besked kan vara till fördel för gruppen.

– Eftersom Europadomstolen nu har konstaterat att otillräckliga klimatåtgärder kan innebär ett brott mot staters skyldigheter att skydda mänskliga rättigheter, så får Aurora ett mycket bättre läge att argumentera för att även Sverige sviker den skyldigheten.

DETTA HAR HÄNT: AURORA OCH STÄMNINGEN MOT STATEN

  • 2020: Aurora börjar jobba med sin stämning mot svenska staten. Arbetet kommer att pågå oberoende av vilken regering som har makten.
  • November 2022: Stämningsansökan lämnas in. Över 600 medlemmar står bakom stämningen och kravet på mycket hårdare klimatåtgärder. Argumentationen bygger på Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Aurora skriver att bland annat deras rätt till liv, hem och hälsa kränks när de som är unga idag kommer att leva med konsekvenserna av klimatförändringarna. 
  • Mars 2023: Nacka tingsrätt utfärdar stämning mot staten som nu har tre månader på sig att svara. Då finns 300 gruppmedlemmar kvar bakom stämningen.
  • Juni 2023: Justitiekanslern (JK) som företräder staten yrkar på att Auroramålet ska avvisas. JK anser bland annat att målet är ett sätt att föra politik i domstol.
  • Augusti 2023: Aurora bestrider JK:s begäran om avvisning. De argumenterar för att målet visst handlar om juridik och inte politik, eftersom de ber domstolen undersöka om staten brustit i sina skyldigheter att skydda deras mänskliga rättigheter.
  • Oktober 2023: JK, Aurora, och tingsrätten enas om att skicka frågan om stämningen vidare till Högsta domstolen. I början av april 2024 har HD fortfarande inte kommit med besked om de tar sig an frågan.
  • 2024: Samtidigt som Aurora driver sitt mål i Sverige, och väntar på besked från Högsta domstolen, utspelar sig en annan process på europeisk nivå. Den 9 april ger Europadomstolen besked i sina första klimatmål. Schweiz fälls för att ha kränkt en grupp äldre kvinnors mänskliga rättigheter genom att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringarna. Ett annat klimatmål mot Sverige och 32 andra stater avvisas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.