Allt startade 7.59 lokal tid omkring 160 kilometer utanför Sumatras västkust. Skalvet, som senare skulle visa sig vara ett av de kraftigaste som någonsin uppmätts, noterade över 9,2 på richterskalan.

Det varade dessutom i uppemot tio minuter, långt längre än någon tidigare känd jordbävning. 

Skalvet ägde rum 30 kilometer under havsytan och havsbotten pressades upp ett tiotal meter, vilket fick enorma mängder vatten att tryckas upp mot ytan, och en serie vågor började bildas. Ute till havs, på djupt vatten, var vågorna inte särskilt höga, på sin höjd någon meter, men de rörde sig snabbt som ett jetplan.

Och när vattenmassorna nådde grundare vatten bromsades de upp och förvandlades snabbt till väggar av vatten som på vissa ställen kunde bli uppemot 30 meter höga, och som med våldsam kraft snart skulle slå in över stränder fyllda av människor.

En tredjedel av offren var barn

Värst drabbades länderna öster om skalvets epicentrum. Redan efter en kvart nådde flodvågen den norra delen av den indonesiska ön Sumatra – den fattiga och krigsdrabbade Banda Aceh-provinsen. Här miste över 165.000 människor sina liv, men vissa beräkningar talar om över 220.000 döda och saknade.

Ett par timmar senare nådde vågorna Thailands kust och populära turistorter som Phuket och Khao Lak samt delar av Burma och Malaysia. I vågens väg västerut låg bland annat Sri Lanka och Indien, två länder som drabbades hårt med sammanlagt drygt 50.000 döda och saknade människor.

Totalt miste nästan 230.000 människor livet i tsunamin, en tredjedel av dem var barn. Dessutom blev miljontals människor hemlösa efter att enorma vattenmassor, som kunde nå flera kilometer upp på land, förvandlade bostäder och infrastruktur till pinnved.

Sverige drabbades extra hårt

Allt som allt kom tsunamins offer från 55 olika länder och 543 av de döda var svenskar, varav 122 var barn under 15 år. Dessutom saknas fortfarande 15 svenska medborgare. 10 av dem är barn.

Sammanlagt omkom över 2000 turister i de områden där flodvågen drog fram och just Sverige stack ut som det land som drabbades värst av de nationer som hade tillfälliga besökare i området. Jordbävningen i Indiska oceanen är också den katastrof i modern tid där flest svenskar fått sätta livet till.

Få insåg vidden av katastrofen

För många av offren kom vågen som en total överraskning och något varningssystem för tsunamier fanns inte på plats i Indiska oceanen på den här tiden.

På vissa platser kunde dock människor vittna om att vattnet tillfälligt drog bort från stranden innan flodvågen svepte in. Ett fenomen som tyvärr ledde till att människor, särskilt barn, blev nyfikna och drogs till stränderna för att samla ihop strandad fisk och leka på det som tidigare varit havsbotten.

Det var få som insåg vidden av katastrofen under de första dagarna. På många ställen rådde kaos och medier rapporterade om ett fåtal döda svenskar. Utrikesdepartementet kunde inte ge någon som helst överblick av situationen.

Samtidigt räknade internationella medier först de döda i tusentals, men dag efter dag insåg världen katastrofens omfattningen. I dag står det klart att jordbävningen i Indiska oceanen 2004 är en av de värsta naturkatastroferna i modern tid.