Folkomröstningen kan ge Erdogan utvidgad makt. Den ska skriva om Turkiets författning och ge landet presidentstyre. Men utgången är inte given och där kan konflikten med Nederländerna och flera andra länder i Europa ge Erdogan bra draghjälp.
President Erdogan är populär i Turkiet, särskilt efter sommarens kuppförsök, men han har inte lyckats entusiasmera väljarna. Många av nationalisterna är beredda att stödja honom om de känner att Turkiet är hotat, men att gå och rösta i folkomröstningen verkar inte lika givet.
Erdogans projekt
Den nya författningen är president Erdogans projekt. Den ska omvandla Turkiet, från den sekulära stat som skapades av landets grundare Atatürk, till ett presidentstyre. Där också islam sannolikt får en mer central roll i samhället.
Erdogans tanke är att stärka sin egen makt men också att stärka Turkiet i en orolig tid. Landet har drabbats hårt av terrorattacker de senaste åren. Krigen runt omkring påverkar Turkiet på många sätt och Erdogan vill vara med när kartan ritas om. Turkiet är militärt aktivt i flera av sina grannländer i dag, något som varit otänkbart tidigare.
Undantagstillstånd
Alla i Turkiet är inte entusiastiska över den här författningen och Erdogans vision. De som är emot har svårt att komma till tals eftersom det råder undantagstillstånd sedan kuppförsöket och demonstrationsförbud. Medierna är hårt kontrollerade, men trots det för oppositionen fram sina åsikter.
För bara några år sedan vann oppositionen ju stort i parlamentsvalet. Men ett nyval förändrade maktbalansen och nu har HDP tryckts tillbaka. Framförallt de som har kopplingar till HDP förföljs av regeringen. Flera politiker har gripits och anklagats för samröre med det terrorstämplade kurdiska PKK.
Konflikt med kurderna
Konflikten mellan kurderna och Turkiets makthavare har trappats upp det senaste året. Militären har dödat 2.000 människor i de östra delarna av Turkiet det senaste året. Orsaken är officiellt terrorhotet från PKK.
Turkiet bekämpar terrorgruppen IS i Syrien, men samtidigt också de syriska kurderna som ses som ett hot. De anklagas för direkta kopplingar till PKK och Turkiet oroar sig för att få en kurdisk korridor längs gränsen inne i Syrien.
President Erdogan ser många utmaningar för Turkiet i framtiden och han vill vara den starka kraft som ska möta dem. Därför behöver han en starkare roll och en ny författning. Och han är mycket målmedveten i sina ansträngningar att nå dit.
Ger intryck av självständighet
Konfrontationen med Europa kan ge president Erdogan den politiska draghjälp han behöver. De turkiska väljarna är redan tveksamma till EU. Det höga turkiska tonläget mot de europeiska regeringarna ger intryck av styrka och självständighet.
Samtidigt vet president Erdogan att han inte har alltför mycket att förlora i sitt förhållande till Europa. Förhandlingarna om inträde i EU var redan innan satta på is. Turkiet riskerar inte några sanktioner. EU är beroende av det flyktingavtal man kommit överens om med Turkiet för ett år sedan. Turkiet sitter med starka kort och EU:s politiska ledare är mycket väl medvetna om det.
Den 16 april äger folkomröstningen rum.