EU-kommissionens byggnad i Bryssel Foto: AFP/TT

”EU diskuterar särskild flyktingskatt”

Publicerad

EU-ledningen och Tyskland har börjat diskutera en särskild solidaritetsskatt för att klara av flyktingkrisen. Den kan läggas på drivmedel och/eller tas ut som ett tillägg på mervärdesskatten.

Det är Süddeutsche Zeitung, SZ, München, som avslöjar detta. Samtalen tycks enligt tidningen ha tagits upp först av Tysklands regering. Det kan ses som ännu ett tecken på att Tyskland är pådrivande i flyktingfrågan.

Den tyske regeringstalesmannen Steffen Seibert har visserligen dementerat detta på lördagseftermiddagen. Men samtidigt säger den tyske finansministern Wolfgang Schäuble enligt tidningen Die Zeit att det behövs mer pengar och att man måste undersöka hur man ska få fram dessa.

EU letar efter inkomstkällor för att kunna förverkliga planerna att stoppa flyktingströmmarna. I den tyska regeringen och i EU-kommissionen börjar man därför diskutera avgifter eller skatter som flyter direkt in i EU-kassan.

Solidaritetsskatt

Detta blev känt under årsmötet nyligen med Internationella valutafonden i Lima i Peru, enligt tidningen.

Konkret förs samtal att införa ett slags ”solidaritetsskatt” på drivmedel och/eller genom höjd moms, enligt SZ Dessa medel ska användas för att hjälpa länder som Spanien, Italien, Bulgarien och Grekland att bygga upp ett skydd vid EU:s yttre gräns.

En ”solidaritetsskatt” tas redan ut i Tyskland för att finansiera bland annat återuppbyggnaden av östra Tyskland efter enandet.

En annan del av EU-medlen ska gå till så kallade ”säkra ursprungsländer” för att underlätta staterna att finansiera de återvändandes försörjning.

Beloppet inte känt

”Säkra ursprungsländer” är alltså sådana länder till vilka EU anser att man kan sända tillbaka flyktingar därför att det inte råder krigstillstånd eller risk för förföljelse. Det gäller framför allt flyktingar från västra Balkan.

En annan del ska gå till flyktingarnas hemländer för att förbättra levnadsförhållandena där, uppger SZ.

Hur hög denna skatt ska vara är inte klart och beror på kostnaderna för projekten. Förra veckan sade den ansvarige EU-kommissionären Pierre Moscovici i en intervju med SZ att man först måste göra en grundlig beräkning av kostnaderna innan man kunde förhandla om konkreta belopp.

Har tidigare stoppats

Den tyska regeringen har under de senaste veckorna sagt att flyktingkrisen är ”en europeisk utmaning” som bara kan lösas gemensamt. Frankrike och de flesta EU-medlemmar och kommissionspresidenten Jean-Claude Juncker stödjer detta, uppger SZ.

Det ska ha varit den tyske finansministern Wolfgang Schäuble som tagit initiativet till den skatten, enligt Süddeutsche Zeitung.

Kravet att EU ska kunna ta upp särskilda skatter har allt oftare yttrats under de senaste åren men har hittills stoppats på motstånd från medlemsländerna.

Med den nya skatten skulle EU få första gången disponera över egna medel, som direkt inbetalts till organisationen. Detta skulle, skriver SZ, innebära ytterligare makt för EU.

Kostnaderna för flyktingströmmarna är stora. Tyskland kommer att få betala upp till 20 miljarder euro för mat och husrum för flyktingar. Till detta kommer kostnaderna för att till exempel säkra gränserna och för bidrag till flyktingarnas hemländer, uppger tidningen.

Står inte på dagordningen

På torsdag träffas stats- och regeringscheferna till ett ordinarie toppmöte i Bryssel. ”Flyktingskatten” står inte på dagordningen och de interna överläggningarna är inte avslutade.

Men man står enligt tidningen inför ett stort problem att tilldela nya stora summor för att kunna bemästra flyktingkrisen. På toppmötet är det ”bara” tal om att bevilja en miljard euro för fördelningen av 120.000 flyktingar i Grekland och Italien på olika länder. Det anses som en droppe i havet jämfört med vad som verkligen väntar EU.

Ökat underskott godkänns?

Idag betalar medlemsländerna ungefär en procent av sin bruttonationalprodukt till EU. Denna summa skulle alltså med de diskuterade skatterna komma att höjas.

Ett annat förslag som diskuteras är att medlemsländerna ska få överskrida de budgetunderskott som nu är tillåtna enligt det så kallade Maastricht-avtalet från 1992.

Nu får man bara ha ett underskott på tre procent av bruttonationalprodukten, men denna siffra skulle alltså kunna överskridas för att finansiera medlemsländernas flyktingkostnader.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#flykt

Mer i ämnet