– Det har varit en stående synpunkt att kommissionen borde vara mer aktiv i frågan och kommissionen blir det nu. Det är väl kontentan av svaret, säger energiminister Ibrahim Baylan (S).

Han syftar på det brev som han och danske kollegan Lars Christian Lilleholt nu har fått från EU-kommissionären med ansvar för energifrågor, Maros Sefcovic.

Baylan och Lilleholt begärde för några månader sedan, i ett brev till Sefcovic, att kommissionen ska syna projektet i sömmarna och bedöma vad det innebär för EU:s energipolitik. Sefcovic svarar att kommissionen har inlett en dialog om projektet med Tyskland, där gasledningen ska möta land efter sträckningen genom Östersjön från Ryssland.

Begära mandat

Kommissionären skriver att han ska begära ett mandat för förhandlingar med Ryssland från EU:s medlemsländer, förhandlingar där frågor om miljö, upphandlings- och konkurrensregler och statsstöd ska bevakas.

– Det brukar ju vara så när man kommer upp i ministerrådet att det kan finnas olika synpunkter. Men jag hoppas och tror att kommissionen kan få det mandatet, säger Ibrahim Baylan, som träffade Sefcovic i Stockholm på torsdagen.

Mot EU:s energipolitik

Enligt kommissionen kan det inte vara rysk lag som ska gälla. Den anser att en särskild lagstiftning, med rötter i EU-lag, måste till för att reglera sådant som prissättning och tillgång för tredje part i Nord Stream 2.

Sefcovic skriver i brevet att kommissionen ifrågasatt projektet eftersom det går på tvärs med målen i EU:s energipolitik – det ger inte tillgång till fler energikällor eller leverantörer, en redan stark aktör (Ryssland) kan i och med gasledningen ytterligare skärpa sin dominans på den europeiska gasmarknaden och energileveranserna koncentreras än mer till en kanal.

Men det finns inte mycket som talar för att kommissionen ska säga slutligt nej till Nord Stream 2, enligt Ibrahim Baylan.