Konflikten mellan EU och Polen i fokus på EU-toppmötet

Uppdaterad
Publicerad

Läget för rättsstaten i Polen är ett av ämnena på agendan när EU-ledarna i dag samlas för toppmöte i Bryssel.

Spänningarna mellan Polen och EU har pågått i flera år men fick ny fart efter att konstitutionsdomstolen i landet beslutat att polsk rätt trumfar EU-rätt.

– I grunden handlar det om en konflikt mellan värderingar, säger SVT:s Europakorrespondent David Boati.

Den senaste tiden har spänningen mellan medlemslandet Polen och EU återigen aktualiserats och när EU-toppmötet inleds i Bryssel är frågan högt upp på dagordningen.

– Det är Polen, Ungern och Slovenien i ena ringhörnan och de övriga medlemsländerna i den andra ringhörnan, säger David Boati från Bryssel.

Nyligen beslutade konstitutionsdomstolen i Polen att polsk rätt trumfar EU-rätt, vilket provocerar EU som menar att man inte kan vara med i en klubb och sedan välja vilka regler man ska följa. Polen å sin sida menar att unionen idkar utpressning och att de själva måste få bestämma sina lagar.

”Konflikt mellan värderingar”

– I grund och botten handlar det om en konflikt mellan värderingar, de liberala som präglar Brysselinstitutionerna och de mer konservativa i Polen. Det handlar även om makt, är det Bryssel eller medlemsländerna som ska bestämma och var går gränsen, säger Boati.

I veckan gick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ut och kritiserade Polens agerande.

– Vi varken kan eller kommer att tillåta att våra gemensamma värderingar äventyras. Kommissionen kommer att agera och alternativen är alla välkända, sa hon.

Men EU-kommissionen har även fått kritik från EU-parlamentet för att ha hanterat konflikten med medlemslandet alltför slapphänt.

– På det här toppmötet kommer det inte att fattas några formella beslut men om ledare efter ledare sitter och skäller på Polen så får kommissionen råg i ryggen att faktiskt straffa Polen med ekonomiska sanktioner, säger David Boati.

Fakta: Exempel på vad stämman ska besluta om

Tillåt proaktiv hemlig avlyssning

Samhällsfarliga brottslingar ska kunna sättas i förvar

Utländska gängkriminella ska kunna utvisas utan dom

Volymmål för antal asylsökande på 5 000 per år

Stramare regler för anhöriginvandring

Sänk antalet kvotflyktingar till 1 900 per år

Etableringsboende för nyanlända i högst tre år

Nyanlända ska kvalificera sig in i välfärdssystemen

Hedersscreening av asylsökande familjer

Statlig etableringsersättning för nyanlända i fem år

Höjt lönekrav för arbetskraftsinvandring

Ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för de som anställer långtidsarbetslösa

Jobbpremie för långtidsarbetslösa som börjar jobba

Ingen bolagsskatt under ett företags tre första år

Avskaffa det generella strandskyddet

Sänkt skatt på bensin och diesel

Avskaffa krav på matservering för alkoholförsäljning på krogen

Begränsa vinstutdelning i friskolor som inte håller tillräcklig kvalitet

Alla ska välja skola tre år före skolstart

Källa: TT / Moderaternas stämmohandlingar

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.