Den amerikanska kongressen kan avsätta landets president genom ett riksrättsförfarande, om presidenten döms för ”förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser”, i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. 

Formella riksrättsanklagelser mot presidenten läggs fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren (som har 435 ledamöter). 

För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för. 

Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet, men Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, innan de friades av senaten. I Richard Nixons fall, efter Watergateskandalen, hade representanthuset inlett riksrättsprocessen men presidenten avgick 1974, innan den hann fullbordas. 

Källor: History.com, New York Times, Findlaw.com (TT) 

Riksrätten i Sverige nämns i 1772 och 1809 års regeringsform men avskaffades genom 1974 års regeringsform. Begreppet används emellertid fortfarande för andra länders, till exempel USA:s, motsvarande domstolar och processer vilka har till syfte att åtala högt uppsatta politiker eller andra tjänstemän. 

De nuvarande svenska reglerna säger att Högsta domstolen ensam är behörig att ta upp mål om ansvar på grund av brott som har begåtts av bland annat statsråd och justitieråd. Förutsättning för att den tilltalade ska dömas för brott är att han eller hon grovt åsidosatt sin tjänsteplikt genom att exempelvis göra sig skyldig till uppror, högförräderi eller krigsanstiftan. 

Åtal i dessa fall beslutas av konstitutionsutskottet och förundersökningen leds av justitieombudsmannen. Några särskilda påföljdsbestämmelser vid fällande dom finns inte. Bestämmelserna om detta slags åtal har i Sverige aldrig använts sedan införandet 1975. 

Källa: NE