Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
President Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin på G20 mötet i Japan den 28 juni 2019. Foto: AP/Susan Walsh

Expert: Eskalerande sönderfall i säkerhetssamarbetet i Europa

Uppdaterad
Publicerad
Säkerhetspolitiska experter reagerar kraftigt på uppgiften om att president Donald Trump överväger att lämna avtalet Open Skies, som tillåter 34 länder att kontrollera varandras territorium med övervakningsflyg.
– Den största risken är att Ryssland följer efter, säger Ian Anthony på fredsforskningsinsitutet Sipri.

Informationen som kommer från Open Skies-flygningarna är värdefull. Den är möjlig genom frivillig öppenhet och kan utgöra en grund till att bygga förtroende mellan länderna, anser Ian Anthony. Han är chef för forskning om europeisk säkerhet på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Även Sverige är medlem i Open Skies-samarbetet.

– Den största risken, om USA drar sig ur Open Skies-fördraget, är att Ryssland följer efter. Open Skies-fördraget var ett av flera avtal som främjade säkerhetssamarbetet i Europa, så det skulle få politiska följder om USA drog sig ur det, säger han.

Han fortsätter:

– Det skulle ytterligare betona det eskalerande sönderfallet i säkerhetssamarbetet i Europa, även om somliga skulle påpeka att USA:s reaktion endast avspeglar dagens verklighet – att det är ett symptom snarare än en orsak.

Men han betonar att tekniken utvecklats genom satelliter för de länder som har tillgång till dem. Tekniken på flygplanen i Open Skies är inte toppmodern, menar han.

– Informationens värde bör nog inte överdrivas, då kapaciteten hos de flygplan som är godkända för Open Skies inte är ”toppmodern” och de stater som har tillgång till satellitövervakning också har andra sätt att inhämta samma eller bättre information.

Försvarsmakten använder sedan 2004 det före detta regeringsflygplanet (Saab 340) utrustad med specialkamera för att fotografera militär och civil infrastruktur, enligt avtalet Open Skies. Foto: Försvarsmakten

Minskat intresse

Trots satelliternas utveckling ser han en fara om USA drar sig ur Open Skies.

– Om USA lämnar fördraget medan Ryssland stannar kvar i det, skulle det kunna ses som ännu ett bevis på att de högsta echelongerna i den amerikanska administrationen har ett minskande intresse för säkerhetssamarbete i Europa.

Han bedömer dock att Open Skies skulle ha ett visst värde för de länder som blir kvar i avtalet – om USA och Ryssland drar sig ur.

– Till exempel kunde Ukraina fortsatt tillåta överflygningar som kan bidra med information om den rådande situationen i landets svåråtkomliga östra del. Däremot skulle överflygningar över ryskt territorium, inklusive Kaliningrad, inte längre vara möjliga, och fördragets värde skulle förvisso minska, säger Ian Anthony, chef för Sipris forskning om europeisk säkerhet.

Fakta Open Skies

Visa
  • Avtalet finns till för att medlemsländerna ska kunna verifiera att de civila och militära infrastrukturer ett annat land säger sig ha finns i verkligheten.
  • Under 2019 planeras cirka 100 flygningar.
  • Ryssland och USA kan genomföra maximalt 42 flygningar vardera varje år.
  • Sverige genomför mellan fyra och sex flygningar varje år.
  • Sverige använder ett militärt Saabflygplan och fotograferar på tre höjder (1500, 3 000 och 6 000 meter).
  • Man kan se föremål som är 30 cm x 30 cm på marken.

Källa: Open Skies, Försvarsmakten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer