Utrikes

Nikol Pasjinjan har lett den senaste tidens protester i Armenien. Foto: AP/TT

Fängslad journalist ny ledare i Armenien

Uppdaterad
Publicerad

– Det har skett en revolution i vårt land, har oppositionsledaren Nikol Pasjinjan hävdat vid de massdemonstrationer som genomförts på många håll i Armenien den senaste tiden.

I keps och gerillauniform har Pasjinjan klivit fram som landets nye ledare.

Nikol Pasjinian har stått i spetsen för de senaste veckornas fredliga demonstrationer. Vid massmöten runt om i landet har han kritiserat det sittande Republikanska partiet för maktfullkomlighet och fått regimen att vackla.

Protester mot den sittande regimen har förekommit i Armenien den senaste tiden. Den 26 april 2018 demonstrerade tusentals i huvudstaden Jerevan. Foto: AFP/TT

Pasjinian kritiserade ofta makten som stridbar journalist på en av de stora liberala tidningarna. En kväll när han jobbat över ovanligt länge exploderade hans bil utanför tidningen. Han ansåg att det var ett attentatsförsök av en rik affärsman men polisutredningens slutsats var ett mekaniskt fel på bilens batteri.

Efterlyst för mord

2008 tog han steget in i politiken till stöd för den tidigare presidenten Levon Ter-Petrossian. Efter politisk oro och kravaller under presidentvalskampanjen blev han efterlyst av polis, anklagad för uppvigling och mord och gick under jorden. Han överlämnade sig senare till polisen och avtjänade ett tvåårigt fängelsestraff. 2012 blev han invald i det armeniska parlamentet för Petrossians Nationella kongressparti och bildade därefter ett eget oppositionsparti.

Nikol Pasjinjan har lett de senaste protesterna som fått den sittande premiärministern att avgå. Foto: AFP/TT

– Pasjinjan verkar vara en skicklig politisk spelare. Han har erfarenhet som kampanjmakare och har nu lyckats hålla grytan kokande. Han använder oligarkpartiet Blomstrande Armenien som hävstång för att slå in en kil bland oligarkerna, säger journalisten Torgny Hinnemo till SVT Nyheter.

Soldater deltar

Den 42-årige Pasjinjan har fått stöd av de andra små oppositionspartierna och under den senaste tidens demonstrationer har även uniformerade soldater deltagit.

– Det är osäkert än så länge hur den högsta militärledningen ställer sig. För dem är frågan om att stötta Nagorno-Karabach den viktigaste. Det vore politiskt självmord om Pasjinjan intog en annan hållning i den frågan, säger journalisten Torgny Hinnemo.

Maktvakuum

Den senaste tidens demonstrationer fick den sittande premiärministern att avgå vilket skapade ett maktvakuum som Nikol Pasjinian kan använda för att få till stånd ett nyval. Han har försäkrat att han vill ”utveckla och fördjupa ” relationerna med Ryssland som har stora militära intressen i Armenien.

– Ryssarna har inget intresse av att backa upp de gamla makthavarna om det leder till instabilitet och hotar ryska intressen, säger journalisten Torgny Hinnemo.

Ryssland har militärbaser i Armenien som är i konflikt med Azerbajdzjan om bergsområdet Nagorno-Karabach. Foto: SVT Design

Det här är bakgrunden till protesterna

Författningsändringen

  • 2015 folkomröstade Armenien om en förändring av grundlagen. Det rev till stora delar upp det gamla och ofta kritiserade sättet att styra landet. Tidigare hade presidenten det starkaste inflytandet medan parlamentet och partierna var svaga.
  • Men efter författningsändringen har presidenten fått en främst representativ roll medan parlamentet och premiärministern fått mer makt. Oppositionen hävdade att avsikten med ändringen var att president Serzj Sargsian skulle kunna behålla makten efter sin mandatperiod genom att överta posten som premiärminister 2018. Anklagelser om valfusk fick stöd av observatörer från Europarådet.
  • Precis som de flesta före detta Sovjetrepubliker har Armenien sedan självständigheten 1991 präglats av utvandring orsakad av fattigdom och dåliga levnadsförhållanden. Landet har omkring tre miljoner invånare.

Källa: Landguiden

Konflikten Nagorno-Karabach

  • Under tiden för första världskriget och ryska revolutionen blev Nagorno-Karabach för första gången orsak till öppen konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan. Konflikten avgjordes och avblåstes tillfälligt när Nagorno-Karabach 1923 fick status av autonomt område inom det sovjetiska Azerbajdzjan.
  • Allt starkare armeniska krav på Nagorno-Karabach mot slutet av den sovjetiska perioden ledde i februari 1988 till att konflikten tog ny fart.
  • Med Sovjetunionens fall 1991 förvandlades den till ett öppet, kompromisslöst krig mellan staterna Armenien och Azerbajdzjan som skördade cirka 30 000 dödsoffer och massflykt av azerer. År 1994 slöts ett avtal om eldupphör och följande år inledde OSSE:s så kallade Minskgrupp, där även Sverige deltar, ett medlingsarbete som pågått sedan dess. Människor dödas dock fortfarande utmed demarkationslinjen.
  • Det senaste medlingsförslaget från 2009 innebär att flera tidigare azeriskdominerade regioner ska återlämnas till Azerbajdzjan och att Nagorno-Karabach därefter ska garanteras långtgående autonomi.

Källa: NE

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.