Utrikes

FN-beslut ställer krav på länder med vetorätt

Uppdaterad
Publicerad

FN:s generalförsamling har antagit en resolution som ställer krav på säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar att rättfärdiga användningen av sin vetorätt.

– Resolutionen är till för att öka transparensen och ansvaret vid användningen av vetorätten i säkerhetsrådet, säger Sveriges FN-ambassadör Anna Karin Eneström till SVT.

Godkännandet av resolutionen – som började utvecklas för över två år sedan – möttes av applåder i kammaren.

Enligt resolutionen ska generalförsamlingen samlas till möte inom tio dagar efter att ett veto lagts. Vetolandet behöver då ge en motivering till beslutet och andra länder får chans att ställa frågor. Det innebär inte att vetot kan stoppas.

– Åtgärden syftar till att öka transparensen och ansvaret vid användningen av vetorätten i säkerhetsrådet men också för att stärka generalförsamlingen, förklarar Anna Karin Eneström som i slutet av 2019 blev Sveriges permanenta representant i FN.

Tre vetoländer står bakom

Hon understryker att resolutionen, som antogs med konsensus, har ett brett och starkt stöd av medlemsländerna, däribland tre permanenta vetorättsinnehavare: USA, Storbritannien och Frankrike.

– Detta är ett steg i arbetet att försöka begränsa vetot, säger Eneström och tillägger att Sveriges långsiktiga inställning till vetorätten är att den bör överges.

FNs generalförsamling har fördömt kriget i Ukraina men Ryssland stoppade säkerhetsrådets agerande. Att Ryssland enligt Eneström använde sin vetorätt är en starkt bidragande anledningarna till att FN agerade och antog resolutionen nu.

– Ukrainakriget är det mest allvarliga som har hänt under FN:s historia, säger FN-ambassadör.

Hör biträdande chef för Sipri Joakim Vaverka om FN:s roll i världspolitiken i klippet ovan.

Fakta: Vetot i FN:s säkerhetsråd

De fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, och USA – har vetorätt. Vetorätten innebär att om något av länderna röstar emot ett resolutionsförslag kommer resolutionen inte antas, oavsett hur många av de resterande medlemmarna som röstar för förslaget.

Sedan 1946 har länderna använt sin vetorätt 288 gånger.

Ryssland har använt flest veton. Under kalla kriget använde Ryssland, eller dåvarande Sovjetunionen, sig av vetorätten 119 gånger. Sedan Sovjetunionens upplösning av Rysslands användning av vetorätten sjunkit drastiskt; sedan 1991 har man lagt 22 veton. De senaste åren har Ryssland använt sin vetorätt i frågor rörande Georgien, Zimbabwe, Burma, Cypern, Syrien och Ukraina.

USA använde sig av vetorätten först 1970. Sedan dess har de dock använt vetorätten allt oftare. 46 av USA:s 84 veton har använts för att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel men som inte kritiserar palestinska grupperingar på samma sätt.

Kina har använt sin vetorätt minst antal gånger av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet, endast 13 gånger. Sedan 2005 har Kinas veto alltid använts tillsammans med Ryssland i frågor gällande Burma, Zimbabwe och Syrien.

Storbritannien har inte använt sin vetorätt sedan 1989, då man tillsammans med Frankrike och USA blockerade en resolution som kritiserade USA:s militärinvasion i Panama. Innan dess hade man använt sitt veto 32 gånger.

Frankrike har använt sitt veto 18 gånger, och då oftast tillsammans med andra länder. Inte heller Frankrike har använt sin vetorätt sedan 1989.

Källa: FN-förbundet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.