FN:s miljöprogram slår fast att det krävs ett gemensamt angreppssätt för att hantera världens miljökriser. Till vänster, FN:s generalsekreterare António Guterres. Foto: EPA/FILIP SINGER, AP Photo/John McConnico

FN-rapport: Miljökriserna måste lösas med ett gemensamt angreppssätt

Uppdaterad 14 mars 2024

Publicerad 19 februari 2021

De tre stora miljökriserna som världen står inför kan inte lösas var för sig utan kräver ett gemensamt agerande. Det slår FN:s miljöprogram fast i den nya rapporten “Making peace with nature”.

– Vi är nära en punkt där det inte finns någon återvändo, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Generalsekreteraren skräder inte orden när han pratar om de tre stora hoten: klimatkrisen, hotet mot den biologiska mångfalden och föroreningar.

– Utan naturens hjälp, kommer vi inte frodas eller ens att överleva. Under allt för lång tid har vi legat i ett meningslöst och självdödande krig mot naturen, säger Guterres när rapporten offenliggjordes under torsdagen.

Klimatkrisen

Rapporten skiljer sig från tidigare publikationer från FN i den här frågan, skriver AP. Detta eftersom den väver samman tre kriser och pekar ut vad som behöver förändras. Det ställs krav på förändring bland annat kring hur världens nationer värderar ekonomisk tillväxt, hur makt fördelas, hur mänskligt resande ser ut och vad vi äter.

– I år är verkligen ”make it or break it”-året eftersom risken att saker inte går att återställa vinner allt mer mark. Vi är nära en punkt där det inte finns någon återvändo, säger Guterres.

”Starkaste vetenskapliga argumentet hittills”

Danska forskaren Inger Andersen, som leder FN:s miljöprogram, säger till DW att det inte kommer att vara en framgångsrik väg att hantera miljökriserna var för sig.

“Den här rapporten är det starkaste vetenskapliga argumentet hittills för varför och hur den kollektiva beslutsamheten måste tillämpas för att skydda och återställa vår planet”, skriver Andersen i förordet till rapporten.

Två tärningar, två olika klimat. SVT:s meteorolog förklarar skillnaden mellan väder och klimat. Foto: Storyblocks/SVT

Här är några av rapportens slutsatser

De ekonomiska och finansiella systemen kan och bör förändras så att de leder och driver övergången till hållbarhet.
Regeringar bör alltid räkna med naturkapital när de fattar beslut och använda policyer och regelverk för att ge incitament för företag att också göra det.
Regeringar bör sluta med miljöskadliga subventioner, investera i koldioxidsnåla och naturvänliga lösningar och teknik och systematiskt räkna in miljökostnader.
Det krävs massiva förändringar och ökade offentliga och privata investeringar för att nå hållbarhetsmålen. Det inkluderar vatten, livsmedel och energi. Det måste bli ekonomiskt attraktivt att investera i hållbar utveckling.
Att flytta beskattningen från produktion och arbetskraft till resursanvändning och avfall främjar en cirkulär ekonomi.
Livsmedels-, vatten- och energisystemen kan och bör omvandlas för att tillgodose mänskliga behov på ett rättvist och miljövänligt sätt. För att uppnå dessa mål krävs livsmedelssystem som arbetar med naturen, minskar avfall och är anpassningsbara till förändringar.
Småskaliga jordbrukare, särskilt kvinnliga jordbrukare, är centrala för utmaningen när det gäller livsmedels- och näringssäkerhet.
Förändringar i globala konsumtionsmönster är avgörande för att omvandla mat, vatten och energisystem och för att utmana sociala normer och affärsmetoder. Att förbättra tillgången till säker, näringsrik och prisvärd mat för alla, samtidigt som man minskar matsvinnet och förändrar kostval och konsumentbeteende i höginkomstländer och grupper, är avgörande för att uppnå målen.

Läs hela rapporten här.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.