En kvinna går förbi en lokal i Des Moines, Iowa, där nomineringsmöten hålls Foto: Joshua Lott, Afp / TTVisa alla (5)
Visa alla (5)

Guide: Så fungerar primärvalen i USA

Uppdaterad
Publicerad

De amerikanska primärvalen har dragit igång och presidentkandidaterna är fullt upptagna med att jaga delegater. Presidenten ställer upp för omval och det betraktas redan som mer eller mindre avgjort att det är Donald Trump som demokratkandidaten kommer att få möta i valet 2020. Därför riktas USA:s blickar nu mot demokraternas val. Så här går de till.

För att välja vem som ska representera partiet i det amerikanska presidentvalet hålls det i varje delstat antingen ett primärval eller nomineringsmöten, “caucuses”. Primärvalen anordnas av statliga och lokala myndigheter medan nomineringsmöten arrangeras av de politiska partierna själva, men syftet är detsamma: att fördela antalet delegater som varje presidentkandidat får.

Väljare håller upp skyltar med flera av de olika demokratiska presidentkandidaternas namn i Galivants Ferry, South Carolina, i september. Foto: Meg Kinnard/AP/TT

Valbara delegater

De valbara delegaterna fungerar som delstaternas väljarombud under det nationella partikonventet i juli. Det är där partiets presidentkandidat röstas fram, och de valbara delegaterna lägger sin röst på den de tilldelats i primärvalet. 

Förenklat kan man säga att utdelningen sker procentuellt utifrån röstresultatet i delstaten. För att få några delegater överhuvudtaget från en delstat krävs det dock att kandidaten fått minst 15 procent av rösterna.

Sammanlagt finns det 3 979 valbara delegater, och antalet i varje delstat kan skilja sig stort.

Superdelegater

Utöver de delegater som binds till en kandidat finns även ett antal “superdelegater”, som i år uppskattas vara 771 stycken. De är nuvarande eller tidigare framstående partiföreträdare och är fria att själva välja vem de ska stötta.

Det var bland annat genom superdelegaternas stöd som Hillary Clinton slog Bernie Sanders i förra nomineringen, eftersom ingen av dem fått majoritet utan deras röster.

Skyltar med flera av presidentkandidaternas namn sitter på en tomt i Des Moines i Iowa, där startskottet för primärvalsperioden går. Foto: Stephen Maturen/AFP/TT

Super Tuesday

Den tredje mars i år infaller “super tuesday” – det viktigaste datumet under primärvalsperioden. Anledningen är att 14 stater går till val samtidigt och en tredjedel av de tillgängliga delegaterna står på spel. Dessutom röstar territoriet Amerikanska Samoaörna och amerikaner i utlandet. Till skillnad från föregående val sker primärvalet i Kalifornien under “super tuesday”, vilket ökar betydelsen av dagen eftersom jättestaten Kalifornien har klart flest delegater.

Efter Super Tuesday brukar dimman kring vem som ser ut att bli presidentkandidat skingras något – även om det fortfarande är långt ifrån avgjort.

Hillary Clinton gick segrande ur de förra demokratiska primärvalen, men förlorade kampen om Vita huset mot republikanernas kandidat Donald Trump. Foto: Justin Lane/EPA/TT

Omröstningen på konventet

När alla distrikt har gjort sina val hålls det nationella partikonventet där de valbara delegaterna lägger sina röster. Vinner en kandidat fler än 50 procent av delegaterna under primärvalsperioden, alltså minst 1 991 delegater, är det hen som tar hem rollen som presidentkandidat i omröstningen.

Om ingen av kandidaterna lyckas få över 50 procent hålls en andra omröstning på konventet. Då deltar de valbara delegaterna igen men får den här gången även sällskap av superdelegaterna. Nu får alla rösta på vem de vill och voteringsrundorna pågår tills en person till slut vunnit majoritet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Demokraternas primärval

Mer i ämnet