Styret av USA bygger på maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen), den lagstiftande (kongressen) och den verkställande (presidenten). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet – varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta ”checks and balances” (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef, samt utser domare i HD och är överbefälhavare för militären.

HD kan bland annat underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den kan även avsätta federala tjänstemän, inklusive presidenten och domare, genom riksrätt.

Källa: USA:s konstitution (TT)