Tamara och hennes väninnor Halyna och Ljudmila berättar om hur de levde i källaren, utan värme, el och vatten. Vissa veckor gick de inte alls ovan jord.

– Vi höll ihop. Det är lättare att överleva så. Någon lagar mat, en annan diskar, säger Tamara.

I dag är de flesta lägenheterna i huset tomma. De tre kvinnornas barn och barnbarn flydde tidigt, men själva hann de inte med när stadens invånare evakuerades.

Äldre dog på väg till säkerheten

Flera av de äldre dog under ockupationen.

– Många gamlingar dog under bombanfallen. På väg ner i källaren fick de hjärnblödning. Det fanns inga läkare, säger Ljudmila.

Izium förvandlades från en lummig småstad till ett slagfält under några veckor i mars när ryska styrkor gradvis tog kontroll över staden.

Den ryska reträtten gick desto snabbare. På kvällen den 9 september såg de tre kvinnorna till sin förvåning hur ryska soldater med ryggsäckar marscherade förbi på väg ut ur staden.

– Nästa morgon var våra ukrainare här. Vi grät av lycka, berättar Halyna.

Massgravar hittade

De ukrainska styrkorna fritog på en dryg vecka ett område stort som Sörmland, däribland Izium. Det plötsliga genombrottet har förklarats med att ryssarna flyttat stora truppstyrkor till södra Ukraina för att möta den ukrainska motoffensiven mot Cherson, men utan att räkna med risken för en motoffensiv i öster.

Efter återtagandet av staden har 447 döda kroppar hittats i massgravar utanför staden, vissa av dem med spår av tortyr. Enligt de lokala myndigheterna var de flesta civilpersoner.