Redan när det stod klart att en 46-årig polisman häktats misstänkt för mordet fick sig allmänhetens förtroende för polisen en rejäl törn. Nu chockas många britter av scenerna från polisens ingripande vid den spontana minnesstunden på Clapham Commons i London och kraven växer på polischefen Cressida Dicks avgång.
Londonpolisen försvarar sitt agerande med att folksamlingen bröt mot covidrestriktionerna och därför äventyrade säkerheten. Men kritiska röster hävdar att polisen hade kunnat göra andra val.
Tvingas förklara sig
Enligt kritikerna hade Scotland Yard kunnat tillåta de ursprungliga arrangörerna ”Reclaim These Streets” att genomföra sin covidsäkrade och noggrant planerade manifestation. Väl på plats hade polisen kunnat välja att hålla sig lite diskret i bakgrunden för att se till att reglerna följdes. I stället sa Londonpolisen blankt nej till manifestationen.
Sommaren 2020 valde Metropolitan Police en annan strategi. Inför de planerade Black Lives Matter-manifestationerna var det samarbete med arrangörerna som gällde, trots att folksamlingar med fler än sex personer var förbjudna då. Beslutet togs med hänvisning till det känsliga ämnets natur.
Hur kommer det sig, menar många nu, att manifestationer för kvinnors och flickor liv och säkerhet betraktas som ett mindre känsligt ämne än Black Lives Matters?
Cressida Dick kommer att tvingas förklara och försvara sig inför ministrar och borgmästare. Oavsett vad som händer med Londons polischef är det här en fråga som inte kommer att försvinna i första taget.
Flaggar för ny lagstiftning
Samtidigt finns det en oro att debatten om polisens agerande ska stjäla uppmärksamheten från det verkligt angelägna och brinnande ämnet; det om hot och våld riktat mot kvinnor och flickor. Därför flaggar olika grupperingar och organisationer för att fler manifestationer kommer att hållas den närmaste tiden.
I åldersgruppen 18 till 24 har hela 97 procent av kvinnorna i Storbritannien blivit utsatta för sexuella trakasserier på offentlig plats, det visar nya siffror från UN Women.
Den brittiska regeringen flaggar för ny lagstiftning som ska ge kvinnor och flickor ökat skydd mot trakasserier och våld. Men de åtgärder som läckt ut till medierna hittills går inte tillräckligt långt, anser det största oppositionspartiet Labour.
Labour vill ha lagar i linje med ett förslag från det brittiska parlamentets överhus. Redan i veckan ska House of Lords rösta om att alla brott med kvinnofientliga förtecken alltid ska betraktas som hatbrott.
– Ja, det är ett radikalt steg men att inte vara radikal har ju inte fungerat särskilt väl, säger Toryparlamentarikern Caroline Nokes, ordförande för parlamentets kvinno- och jämställdhetsutskott.