Utrikes

Alice Weidel, till vänster, och Alexander Gauland är högerpopulistiska AFD:s toppkandidater inför valet till förbundsdagen i september. Foto: TT

ANALYS: Högernationalister alltmer i fokus i tyska valrörelsen

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Den sömniga tyska valrörelsen har ändrat karaktär. Framförallt i östra Tyskland utsätts förbundskansler Angela Merkel allt oftare för aggressiva påhopp, burop och visselkonserter. Blickarna riktas mot det invandringskritiska högernationella partiet Alternativ för Tyskland, AFD, och de många osäkra väljarna.

Ingrid Thörnqvist

Utrikesredaktör

Uppmärksamheten hittills har främst legat på kampen mellan de två stora partiernas huvudkandidater, kristdemokraten Angela Merkel och Martin Schulz från det socialdemokratiska partiet SPD. De två partiledarna reser land och rike runt med ett snarlikt budskap till väljarna.

Hög andel osäkra

Men analytiker varnar nu för en ovanligt hög andel osäkra väljare. Uppemot hälften av de tillfrågade uppger att de ännu inte har bestämt sig. Och det högernationella och islamfientliga partiet AFD ökar i mätningarna.

Val i Tyskland 2017

Det råder ingen tvekan längre om att Alternativ för Tyskland tar sig över femprocent-spärren och kan ta plats i förbundsdagen. Det blir första gången som ett parti med radikal högernationalistisk inriktning kommer in i riksdagshuset i Berlin sedan andra världskrigets slut.

Stärka demokratin

Gränsen på fem procent infördes 1949 för att stärka demokratin i landet. Under Weimarrepubliken ledde omfattande partisplittring till svaga regeringar vilket banade väg för Hitlers maktövertagande.

Mätningarna visar ett stöd för AFD på mellan 8 och 11 procent, med en tendens till ökning. Därmed skulle AFD bli tredje största parti.

De Gröna, vänsterpartiet Die Linke och det liberala FDP ligger under AFD i de flesta mätningar. Ingen av partierna har sagt sig vilja samarbeta med Alternativ för Tyskland. Men hur stort blir AFD?

Mätningar svåra

Tyska opinionsinstitut har ett högt anseende men det allt större antalet osäkra och rörliga väljare gör mätningarna mindre tillförlitliga. Det är svårt att veta om de tillfrågade svarar sanningsenligt om vilket parti de tänker lägga sin röst på.

AFD:s strategi liknar alltmer Trumpkampanjens. Man använder främst sociala medier för att sprida sitt huvudbudskap mot invandring och islam.

Vrede och hat

Alternativ för Tysklands anhängare kallar Angela Merkel för en kriminell landsförrädare. Stämningen på valmöten präglas alltmer av vrede och hat. Man är mot Merkel, mot migranterna och mot medierna.

AFD har anlitat en USA-baserad reklambyrå som arbetar åt Trumps republikanska parti. Strategin har påfallande likheter.

Svag punkt

På ytan kan det förefalla som om de tyska myndigheterna har kontroll över flyktingsituationen. Men frågan lever i högsta grad, särskilt i de östra delarna av landet. Detta är Angela Merkels svagaste punkt.

Med ett uppskruvat tonläge gentemot den turkiska ledningen är flyktingavtalet med Turkiet långt ifrån stabilt. Merkel försvarar sin välkomnande politik på sina valmöten. I nästa andetag försäkrar hon att den kaotiska situationen med okontrollerad massinvandring från september 2015 aldrig mer ska uppstå.

Fortsatt samarbete

Ju närmare valdagen den 24 september kommer, desto mer sannolik verkar en fortsatt koalition mellan Merkels CDU och Schulz socialdemokrater. Det skulle ge en tydlig majoritet i parlamentet och politisk stabilitet i en orolig värld. Tröskeln i Tyskland är hög när det gäller politiska experiment och färgglada partikonstellationer.

Men alltfler rörliga väljare ökar osäkerheten.

LÄS MER: Därför ska du bry dig om jätten Tyskland

LÄS MER: Varför lockar Merkel unga väljare?

TESTA DIG SJÄLV: QUIZ: Vad kan du om Tyskland?

Läget inför det tyska valet

CDU största parti

Opinionsmätningar visar att Angela Merkels kristdemokratiska parti, CDU, tillsammans med systerpartiet CSU i Bayern, blir största partialternativ i valet till förbundsdagen den 24 september.  

CDU/CSU har mellan 36 och 37 procent av de tillfrågades väljarstöd i de flesta mätningarna men ligger klart under resultatet från valet 2013 då CDU/CSU fick 41,5 procent av rösterna. 

SPD näst största parti 

Socialdemokraterna, SPD, blir enligt mätningarna näst största parti och ligger mellan 20-23 procent. Vid senaste valet fick SPD 25,7 procent av rösterna. Partiledaren Martin Schulz utmanar Angela Merkel om kanslersposten.  

AFD kommer in 

Tredje största parti kan det högernationalistiska Alternativ för Tyskland, AFD bli. Mätningarna visar mellan 9 och 11 procent. Vid valet 2013 fick AFD 4,7 procent av rösterna. 

FDP kommer tillbaka 

Även det liberala partiet FDP som inte tog sig förbi förbundsdagens 5-procentspärr vid valet 2013, ligger i mätningarna på mellan 9 och 11 procent och kommer sannolikt att återvända till riksdagshuset i Berlin efter valet i år.Vid förra valet fick partiet 4,8 procent av rösterna. 

Vänstern ökar 

Vänsterpartiet Die Linke hamnar på 9-10 procents stöd av de tillfrågade och visar en ökning från valet 2013 då partiet fick 8,6 procent av rösterna.  

De Gröna ligger still 

De Gröna ligger stabilt kring 8 procent av de tillfrågades stöd. Vid valet 2013 fick partiet 8,4 procent av rösterna. Partiet kom in i förbundsdagen första gången 1983 och har som mest haft 10,7 procent av rösterna vid valet 2009. 

Sex partier kommer in 

42 partier ställer upp i valet men bara sex av dem väntas klara parlamentets gräns på fem procent. Förra valet 2013 kom bara fyra partier in i förbundsdagen. Det liberala partiet, FDP, slogs sensationellt ut efter at ha suttit i alla regeringar utom fyra sedan 1949.  

Det högernationalistiska partiet, AFD, bildades under våren 2013 och hamnade strax under 5 procent vid valet i september 2013. 

Många osäkra väljare 

Men analytiker varnar för osäkra siffror eftersom mellan 40 och 50 procent av de tillfrågade säger sig vara osäkra på vad de ska rösta på och ingen vet om de tillfrågade svarar sanningsenligt på frågorna. 

Koalitioner 

Ingen av partierna kommer att få egen majoritet och måste därför bilda en koalitionsregering.  

I Tyskland har det varit den vanligaste formen av regering sedan 1949.  

Spärr till parlamentet 

En spärr på fem procent infördes efter andra världskriget för att förhindra att stärka demokratin. Alltför många små partier försvårar regeringsbildningar. Weimarrepublikens partisplittring och ekonomiska kaos banade väg för Hitlers maktövertagande 1933. I Sverige finns en gräns på fyra procent och åtta partier finns representerade i den svenska riksdagen. 

Relaterat

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Val i Tyskland 2017

Mer i ämnet