Foto: TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Ikonen tiger om grymma förföljelser

Publicerad

Aung San Suu Kyi, 70, blev en internationell symbol för fredligt motstånd mot en förtryckarregim under de över 15 år som hon satt i husarrest i Burma. Hon har närmast blivit en ikon för fredligt motstånd. Men när landet på söndag håller de första demokratiska valen på 25 år kritiseras Aung San Suu Kyi för att tiga om övergrepp mot landets minoritetsbefolkning.

Hon anses fortfarande vara mycket populär men hon har enligt många misslyckats med att tala för Burmas minoritetsfolk. Hon tillhör själv den största och dominerande befolkningsgruppen, burmaner eller bamarfolket.

Särskilt omfattande har kritiken varit därför att hon inte kritiserat våldet från extremistiska buddhister mot de drygt 800.000 muslimer, rohingyas, som främst bor i västra delarna av landet. Cirka 140.000 sitter nu under usla förhållanden i flyktingläger.

Handfallenhet och motvilja

Två fredspristagarkolleger, Dalai Lama och Desmond Tutu, har uppmanat henne att protestera mot våldet som tolereras av regimen, som inte anser rohingyas som burmesiska medborgare.

Staten visade handfallenhet eller rent av motvilja mot att gripa in i konflikten som betecknats som etnisk rensning. Aung San Suu Kyi har tigit om dessa övergrep. Det har skamfilat hennes rykte både på hemmaplan och internationellt. Ikonens status har sjunkit – men själv har hon värjt sig mot att ses som ikon.

Hon har enligt brittiska BBC förklarat sig med att hon agerar som politiker, inte som människorättsaktivist.

Politiskt självmord

I en intervju har hon sagt att hon inte vill använda glödande ord som fördömer. Hon är ute efter försoning och då hjälper inte fördömanden.

Att stå upp för förföljda muslimer skulle kanske vara ett politiskt självmord i ett land med 90 procent buddhister.

Hennes anhängare menar att hon först av allt måste vinna valet för att kunna bidra till att genomföra ytterligare reformer. Men kritik har också hörts om den 70-åriga Suu Kyis ledarstil som kritiker har betecknat som ”alltför auktoritär”.

Husarrest hävdes 2010

Hon sattes i husarrest första gången 1989 och släpptes 1995. Hennes parti Nationella förbundet för demokrati, NLD, vann parlamentsvalen 1990 med 59 procent av rösterna. Det ogiltigförklarades av militären, medan hon satt inspärrad – som segrare.

Hon sattes på nytt i husarrest 2000, vilket med några få avbrott fortsatte tills hon slutligen släpptes i november 2010.

Hon föddes 1945 i Rangoon men sedan 15-årsåldern bodde hon utomlands. Hon flyttade till Indien 1960, där hennes mor var ambassadör och där påverkades hon av Gandhis lära om ickevåld. Hon tog också intryck av Martin Luther Kings ickevålds-politik i kampen för de svartas rättigheter i USA.

Världens mest kända

Fyra år senare flyttade hon till Oxford och studerade filosofi, politik och ekonomi. Där mötte hon sin man, akademikern Michael Aris. Efter att ha arbetat i Japan och Bhutan bosatte hon sig i Storbritannien för att uppfostra sina båda söner.

År 1988 återvände hon till Burma för att ta hand om sin sjuka mor efter cirka 28 år utomlands. Hon började ägna sig åt politik och bildade NLD.

Hon fick Nobels fredspris 1991. Genom detta blev hon världens kanske mest kända politiska fånge. Hon fick ta emot utvalda besökare men ägnade sig mest åt studier och övningar: Hon mediterade och bättrade på sin franska och sin japanska.

De maktlösas makt

I motiveringen till priset står bland annat:

– Aung San Suu Kyi är en förgrundsgestalt för det burmesiska folkets vilja till demokrati.

– Hon har vigt sitt liv åt Burma och tron på att folkets vilja till slut ska segra. I kampen mot förtryck är hon en viktig symbol för en fredlig opposition mot repressiv makt.

Det sades också att hon var ett framstående exempel på de maktlösas makt.

Från Burmas elit

Aung San Suu Kyi kommer från den verkliga eliten i Burma. Hon är dotter till nationalhjälten general Aung San. Han var verksam i Burmas självständighetsrörelse mot britterna. Landet blev självständigt 1948 men han mördades året innan.

Hon menade att faderns verksamhet och hans öde förpliktade henne att engagera sig i vad som skedde i militärjuntans Burma.

När Burma höll val på nytt 2010 utestängdes hon från valet, men hennes husarrest hävdes.

Presidentkandidat

Den nya regeringen började genomföra demokratiska reformer och Suu Kyi – känd i landet som ”The Lady”, eftersom hennes namn inte fick nämnas – och hennes parti begav sig in i det politiska spelet igen.

I val i april 2012 valdes hon tillsammans med 42 partikolleger in i parlamentet. Det skedde sedan den sittande presidenten, före detta generalen Sein Thein genomfört en del reformer.

Samma år hävdes hennes reseförbud, vilket gjorde det möjligt att nå kontakter med utländska makthavare för att påverka utvecklingen i Burma mot mer demokrati.

2013 omvaldes hon som NLD-ledare och meddelade att hon tänkte kandidera till presidentposten 2015.

USA för optimistiskt

Men hon har inte varit nöjd med den demokratiska processen. I november 2014 varnade hon för att Burma de senaste två åren inte genomfört några reformer.

USA hade varit alltför optimistiskt i sin bedömning av landet när man hävde en rad ekonomiska straffåtgärder riktade mot militärregimen, menade Suu Kyi.

Fotnot: Enligt Mediespråksgruppen som är ett gemensamt organ för massmedier i Sverige heter landet Burma. Det är militärdiktaturen som kallar landet Myanmar, medan oppositionen kallar det Burma.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val i Burma 2015

Mer i ämnet