Turkiet är under president Recep Tayyip Erdogans styre en ständig huvudvärk för flera Natoländer, och relationen inom försvarsalliansen är redan infekterad menar analytikerna Aron Lund. Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT samt Stephaine Lecocq/EPA/TT

Aron Lund: Turkiet har inget att förlora på att neka Sverige Natomedlemskap

Uppdaterad
Publicerad

Turkiets krånglande om Sveriges och Finlands Natoansökan väcker övriga Natoländers vrede. Men frågan är hur mycket det redan illa omtyckta landet egentligen har att förlora på det höga spelet.

– Turkiet är ett väldigt viktigt land, och väl medvetet om sin betydelse för Nato, säger Aron Lund vid FOI.

Turkiet är under president Recep Tayyip Erdogans styre en ständig huvudvärk för flera Natoländer, och relationen inom försvarsalliansen är redan infekterad.

Trots kraftig avrådan från USA har Turkiet köpt luftvärn från Ryssland. Relationerna med Frankrike har också försämrats avsevärt under Erdogans tid vid makten, dels på grund av Frankrikes delaktighet i kriget mot IS i Syrien, där man stöttat kurdiska styrkor, dels på grund av landets politik mot islamism, som har väckt turkisk vrede. Och den gamla konflikten mellan Grekland och Turkiet om kontroll över Egeiska havet har blossat upp på nytt de senaste åren.

– Turkiet är irriterat på USA, Europa och västvärlden i allmänhet, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Samtidigt är Turkiet, som har den näst största militärmakten i Nato och en viktig geostrategisk position vid Svarta havet, en av alliansens viktigaste medlemsländer.

Diplomatiska påtryckningar

Visst kan de länder som vill se Sverige och Finland som medlemmar i Nato utfärda sanktioner och olika diplomatiska påtryckningar. Men det behöver enligt Aron Lund inte betyda så mycket för Turkiet, som har en annorlunda syn på hur man bygger inflytande än vad till exempel Sverige har.

– Man ställer sig i vägen för en massa beslut, och flyttar bara på sig om man får någonting i gengäld, säger Lund.

Det krav som turkiska diplomater och Erdogan fört fram för att Sveriges och Finlands medlemskap i Nato ska godkännas är bland annat ett utlämnande av flera personer i Sverige som Turkiet klassar som säkerhetshot. Detta vore svårt att genomföra, ens om viljan fanns, med tanke på det svenska rättsväsendets utformning.

– Frågan är om Turkiet vet om det, säger Aron Lund.

Kongressen bestämmer

En annan fråga som kan bli aktuell i eventuella förhandlingar är vapenförsäljning. När Turkiet köpte luftvärn från Ryssland upphörde USA med sin vapenexport till landet.

Men frågan om att sälja vapen till Turkiet ligger inte i USA:s president Joe Bidens händer, utan kongressens, säger Jenny White, professor vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.

– Och det här kommer bara irritera kongressen, som ser Turkiets agerande som utpressning, säger hon.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Biden nämnde inte Turkiet: ”Visa hur känsliga förhandlingarna är” Foto: Mikael

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och Nato

Mer i ämnet