Utrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg från Washington, USA. Foto: SVT

Inflationen kan avgöra mellanårsvalet: ”Rejäl motvind för Demokraterna”

Uppdaterad
Publicerad

Mindre pengar i plånböckerna och högre boräntor – inflationen kan spela en avgörande roll när amerikanerna går till valurnorna för att rösta i det ödesmättade mellanårsvalet till USA:s kongress den 8 november.

– Det råder rejäl motvind för Demokraterna, vilket förstås beror på det ekonomiska läget, säger SVT:s USA-korrespondent Stefan Åsberg.

Om två veckor avgörs vilket parti som får makten i Washington, när amerikanerna väljer representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset. I nuläget har Demokraterna kontroll över båda. 34 av 100 platser i senaten och samtliga 435 platser i representanthuset står på spel i mellanårsvalet. Dessutom ska delstatsval och en rad guvernörsval avgöras.

USA:s inflation är den högsta på 40 år och hushållens urholkade köpkraft kan spela in på vilket parti amerikanerna lägger sin röst på, vilket gynnar Republikanerna, enligt Stefan Åsberg.

– Det råder rejäl motvind för Demokraterna, vilket förstås beror på det ekonomiska läget i landet. Republikanerna har större förtroende när det gäller att hantera de amerikanska finanserna och det är det vi ser, för mycket tyder på att Republikanerna kommer att ta tillbaka makten över representanthuset. Däremot är det betydligt jämnare när det gäller valet till senaten, säger Stefan Åsberg.

Enligt en sammanställning gjord av tidningen Washington Post ifrågasätter 291 republikanska kongressledamöter resultatet i presidentvalet 2020 och många bedömer att årets mellanårsval kan staka ut riktningen för den amerikanska demokratins framtid.

– Det kan leda till att många republikaner nu hamnar i nyckelpositioner i delstaterna – som guvernörer, justitieministrar eller som delstatens talman. Det betyder att man direkt kan godkänna eller underkänna ett valresultat och det kan få enorma konsekvenser, kanske inte nu i mellanårsvalet, men i det stundande presidentvalet 2024 finns det risk för stora motsättningar, säger Stefan Åsberg.

Mellanårsval i USA

I mellanårsvalet, som hålls den 8 november, avgörs vilket parti som får makten i Washington. Då väljer amerikanerna representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset.

Samtliga 435 platser i representanthuset samt 34 av de 100 platserna i senaten står på spel. Dessutom ska guvernörer röstas fram i 36 delstater.

Demokraterna har i nuläget majoritet i senaten där de har 50 platser samt vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst, mot 50 platser för Republikanerna.

Även i representanthuset har Demokraterna för närvarande majoritet med 221 mot 212 platser.

Mellanårsvalet ses som en folkomröstning om hur presidenten sköter sig. Det parti som den sittande presidenten tillhör förlorar i regel platser i mellanårsvalet.

Republikanerna ligger bra till i mätningarna. Tar partiet båda kamrarna i kongressen blir det svårt för president Joe Biden att få mycket uträttat efter januari 2023.

Källa: TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.